Koranen

Kallades ‘Uzayr (Ezra) för Guds Son?

Av M S M Saifullah & Mustafa Ahmed

’Uzayr som upphöjdes av ett judiskt samfund, identifieras som Ezra av muslimska kommentatorer. Koranen säger,

’’DE JUDISKA (trosbekännarna) säger: ’’Esra, Guds son, medan de kristna säger: ’’Kristus, Guds son. Detta kommer över deras läppar och då säger de efter vad (andra) förnekare av sanningen har sagt före dem. Guds förbannelse över dem! Hur förvirrade är inte deras begrepp.’’ Koranen 9:30


Före fördjupandet i hur det kom sig att Ezra upphöjdes till Guds son av en del judar, så låt oss se på hur hans liv gestaltade sig.

Ezra (400-500 talet f.Kr. Babylon och Jerusalem) var en religiös ledare för judarna som återvände från exil i Babylon, han var en reformator som återinförde Torah i det judiska samfundet (lagen eller reglerna i de fem första böckerna i Gamla Testamentet). Det storslagna arbetet som Ezra utförde hjälpte till att göra Judendomen till en religion där lagen var central, vilket gjorde det möjligt för judarna att överleva som samfund när de var skingrade över hela världen. Ezra har med viss rättighet kallats Judendomens fader eftersom hans ansträngningar bidragit till att ge Judendomen det utförande som skulle komma att ge det karaktär under flera århundraden efter den specifika form som den judiska religionen tog efter den Babyloniska exilen. Han ansåg därför i sitt folks ögon och enligt senare traditioner som en andre Moses (fred vare med honom).

När det gäller Ezras grav står det i Encyclopaedia Judaica:

’’Det finns ett antal traditioner när det gäller fastställandet av platsen för Ezras grav. Enligt Josephus så finns den i Jerusalem; andra vidhåller han blev begravd i Urta eller i Zunzumu vid Tigris; men det generellt gällande är att hans grav finns vid Uzer, en by nära Basra. Denna tradition hålls av Benjamin of Tuleda, Pethahiah av Regensburg, Judah Alharizi och andra resanden, judar och icke judar, som har besökt Babylonien.’’ (1)


Det bör kommas ihåg att kunskapen om Ezra härstammar från bibliska böcker om Ezra och Nehemiah, tillägg av apokryfiska böcker ( som inte finns inkluderade i de judiska och protestantiska kanoniserade böckerna Protestant canons
i det Gamla Testamenetet men som finns i den romersk katolska Roman catholic och i den grekisk ortodoxa Greek orthodox kyrkans kanoniseringar) Esdras bok (latinsk vulgata form av namnet Ezra), som bevarat Ezras grekiska text och en del av Nehemiah.

Det är intressant att notera att judarna i Arabien under Islams inträde, var inblandade i mystiska spekulationer och även hade börjat att dyrka en ängel som var en ersättare för skaparen av universum. Ängeln identifieras vanligtvis som Metatron (2).

Newby gör noteringen:

‘’....vi kan dra slutsatsen att innevånarna i Hijaz under Muhammads tid kände till åtminstone delar av Enok 3 i samband med judarna. Metatron blir chef över änglarna vilka identifieras i Enoks traditioner som Guds söner, Bene Elohim, Tittarna, de fallna som orsak till floden. I Enok 1 och i Ezra 4 används termen Gud Son i samband med Messias, men ofta används det för rättfärdiga män, där judisk tradition gör gällande att det inte finns de som är mer rättfärdiga än de som Gud valt ut. Det är därför lätt att föreställa sig att bland judarna i Hijaz som uppenbarligen var inblandade i mystiska spekulationer när det gällde merkabah, Ezra, grundades på traditionerna av hans översättning, baserat på hans fromhet och i synnerhet eftersom han jämställdes med Enok som Guds Skrivare, så kunde han därför kallas en av Bene Elohim. Och givetvis, skulle han passa bra in i beskrivningen av en religiös ledare (en av ahbar i Koranen 9:31) som judarna har upphöjt.’’ (3).


Islamiska exegetes har nämnt att det fanns ett judiskt samfund i Jemen som ansåg Ezra vara Guds son. Hirschber säger i Encyclopaedia Judaica:


‘’H.Z. Hirschberg lade fram ett annat antagande, baserat på ord av Ibn Hazm nämligen att ‘’rättfärdiga som bodde i Jemen trodde att ’Uzayr verkligen var Allahs son.’’ Enligt andra muslimska källor, fanns det några jemenitiska judar som konverterade till Islam som trodde att Ezra var messias. Ezra som messias kan ses på samma sätt som kristna ser på Jesus, som messias, Allahs son.’’(4)


George Sale gör en intressant kommentar angående den muslimska så väl som den judisk-kristna åsikten när det gäller detta:

’’Trots den ohyggliga anklagelsen emot judarna, så bemödar sig kommentatorerna att berätta för oss att det handlar om någon form av oliktänkande forntida judar, eller några judar i Medina, som utan orsak framlade att lagen fullständigt förlorats och glömts bort under den babyloniska fångenskapen, och att Ezra givits livet efter att ha varit död i etthundra år, och som då återigen dikterade för skrivarna, utifrån sitt eget minne; vilket fick dem att förundras, och de sa att han inte kunde ha gjort det, såvida han inte var Guds son. Al-Beidawi tillägger att anklagelsen måste vara sann, för den här versen lästes för judarna och de motsatte sig den inte; vilket de var nog så redo att göra vid andra tillfällen. Att Ezra skulle ha återupprättat inte bara Pentateuch utan också andra böcker i det Gamla Testamentet, genom gudomlig uppenbarelse, detta var åsikten bland flera av de kristna kyrkofädrarna. Vilket citeras av Dr Prideaux och en del andra skrivare; att de verkar att i första hand ha lånat från en passage i den forna apokryfiska boken, kallad i vår engelska Bibleln, Esdras andra bok. Dr Prideaux berättar för oss att i den lade fädrarna till mer till Ezra än judarna själva gjorde och att de lade ner mycket arbete på den för att få den perfekt. Det är dock inte omöjligt att skönlitteraturen ursprungligen kom från judarna, även om de nu för tiden har en annan uppfattning, och jag kan inte tillskriva dem detta utan något påtagligt bevis. För att inte påkalla muslimers vittnesmål (vilket jag ännu inte kan framlägga men tror är av liten vikt i detta), så är det enligt de mest skarpsinniga kritikerna, så att Ezras andra bok skrevs av en kristen, men som hade vuxit upp som jude, och som hade intim kännedom med rabbinernas fabler; och historien i sig var i dessa mäns tycke och smak.’’ (5)


Sist men inte minst, en kristen skrivare föreslog att Muhammad (fred vare med honom) fick informationen om judar som hade upphöjt Ezra till Guds son från samariter som sa att Ezra helt sannolikt hade ändrat den gamla gudomliga alfabetiska ordningen i de heliga Böckerna i Lagen – något som fortfarande används och äras till denna dag genom snabbt förminskande samariska samfundet. (6)

Denna författare sammanfattar på ett ganska okristligt sätt:

‘’Men det är inte alls osannolikt att källan till Muhammads anklagelser av judarna kan hittas bland samarierna eller bland arabiska stammän av samarisk härkomst. Om vi hittar i den samariska litteraturen det motsatta till tron att Ezra (eller Uzair) var Satans son, skulle vi vara nära nog säkra att ha löst det hela.’’ (7)


Och Allah vet bäst!

Referenser
(1) Encyclopaedia Judaica, Volume 6, Encylopedia Judaica Jerusalem, sidan 1108.
(2) G. D. Newby, A History Of The Jews Of Arabia, 1988, University Of South Carolina Press, sidan 59.
(3) Ibid, sidan 61.
(4) Encyclopaedia Judaica, Ibid., sidan 1108.
(5) George Sale, The Koran, IX Edition of 1923, London, sidan 152.
(6) J. Walker, "Who Is 'Uzair?", The Moslem World, Volume XIX, No. 3, 1939, sidorna 305-306.
(7) Ibid, sidan 306

Källa : Islamic-Awareness
Översättning: Islam-Svarar