[49:13] Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt. 

 
Hem arrow Koranen arrow Koranen och missförstånd arrow ’’Döda dem då var ni än möter dem’’
’’Döda dem då var ni än möter dem’’ PDF Utskrift E-post

’’Döda dem då var ni än möter dem’’ 2:191

Sura Al-Baqarah 2:191 - Talar denna vers för folkmord?

Av Sami Zaatari


Många gånger när icke muslimer argumenterar emot Koranen, som de säger förespråkar våld och terrorism, så citerar de sura Al-Baqarah vers 191, versen lyder på följande sätt,

 
’’Och döda dem då var ni än möter dem och fördriv dem från de platser varifrån de har fördrivit er; ja, förtryck är ett värre ont än döden. Kämpa inte mot dem i den Heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; men kämpar de mot er (där), så döda dem. Det är förnekarnas lön.’’ Koranen 2:191


Icke muslimer citerar denna vers och argumenterar för att den här versen förespråkar terrorism och att versen beordrar muslimer att döda otroende var de än hittar dem.

Så – förespråkar passagen verkligen terrorism? Eller är det icke muslimerna som citerar passagen utanför sitt sammanhang?

Svaret är versen citeras utanför sitt sammanhang, vilket är väldigt trist eftersom det är oerhört feltolkat och oerhört osant eftersom det inte är speciellt svårt att citera denna passage i sitt sammanhang.

Här i sitt sammanhang,

‘’KÄMPA för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare.’’ (2:190)

’’Och döda dem då var ni än möter dem och fördriv dem från de platser varifrån de har fördrivit er; ja, förtryck är ett värre ont än döden. Kämpa inte mot dem i den Heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; men kämpar de mot er (där), så döda dem. Det är förnekarnas lön.’’ (2:191)

’’Men om de lägger ned vapnen (skall de se att) Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.’’ (2:192)

‘’Och kämpa mot dem tills dess allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnas Gud. Om de då slutar (strida) skall alla fientligheter upphöra utom (mot) de orättfärdiga (som vill kämpa vidare).’’ (2:193)


Så detta är passagen som brukar citeras utanför sitt sammanhang och man lätt kan konstatera, då den läses i sitt sammanhang, att det inte är terrorism eller folkmord som det predikas eller talas för.

Sammanhanget handlar om när muslimer blir attackerade så har muslimer rätt att slå tillbaka, och sammanhanget är mycket tydligt. Det startar vid vers 190 inte vid vers 191 vilken är den enda vers som icke muslimer citerar, icke muslimer borde citera från vers 190 och framåt och när så görs så är det lätt att se att det handlar om ett defensivt krig, inte ett offensivt krig. Om muslimerna blir attackerade så har muslimerna rätt att attackera tillbaka och det är exakt det som verserna handlar om.

Verserna talar också om att om de som startat kampen slutar och vill ha fred då måste muslimerna också sluta och ingå fred – långt från terrorism.

Så det är så enkelt att vers 191 inte förespråkar terrorism eller folkmord, det förespråkar självförsvar som kan ses från dess sammanhang som börjar från vers 190 som säger att om muslimer blir attackerade så kan de attackera tillbaka, och sammanhanget fortsätter att säga att om fienden slutar attackera och vill ha fred så ska muslimer också sluta och ingå fred. Enkelt och inte svårt att förstå.

Och Allah vet bäst!

Källa: muslim-responses.com



HISTORISK BAKGRUND TILL SURAN

I Mecka handlade Islam i huvudsak om att lära ut dessa fundamentala principer och att vara som en moralisk träning för dess utövare. Efter att profeten (fred vare med honom) hade emigrerat till Medina, dit muslimerna hade kommit för att slå sig ner från hela Arabien och därmed bildade en liten islamisk stat, vilket hade varit möjligt med hjälp av Ansar så vände sig Koranen dess uppmärksamhet mot sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och rättsliga problem.

Detta medför olikheter mellan uppenbarelserna i Mecka och de i Medina. Så hälften av denna sura (Al-Baqarah) tar itu med dessa principer och regler som är betydande för integrationen och solidariteten i samfundet och för att kunna lösa problem.

Efter emigrationen till Medina så blev det en kamp mellan Islam och icke Islam och därmed ingicks en ny fas. Före detta hade de troende, som talade för Islam bland sina klaner och stammar, varit tvungna att möta motståndare på egen risk. Men villkoren förändrades i Medina, där muslimer från alla håll i Arabien hade kommit och slagit sig ner som ett samfund, och de hade etablerat en oberoende stat. Här blev det en kamp för överlevnad för samfundet självt.

Så vad som uppenbarats i suran är:
 

  • Samfundet skulle arbeta med att föra ut sin ideologi.

 

  • Samfundet skulle exponera dess motståndare.

 

  • Samfundet skulle ingjuta mod och styrka hos dess medborgare.

 

  • Samfundet skulle förebereda medborgarna mot ev kommande beväpnad hotelse.

 

  • Samfundet skulle ingjuta mod vilket behövs för att utrota ondska och införa islamiskt sätt istället.

 

Det är därför som denna sura uppenbarades så att den skulle vara till hjälp för att uppnå dessa mål.

Under denna period hade en ny sorts ’muslimer’ börjat framträda munafiqin (hycklare). Trots att falskhet hade kunnat noteras under de sista dagarna i Mecka, så tog det sig andra uttryck i Medina. I Mecka fanns det en del människor som omfamnade Islam men som inte var beredda att hålla fast vid konsekvenserna av sitt omfamnande och de kunde inte offra sina världsliga intressen och relationer och stå ut med det lidande som oundvikligen medföljer när man accepterar denna trosbekännelse.

Så i Medina började olika sorters munafiqin (hycklare) framträda. Det fanns de som hade trätt in i Islam bara för att skada det. Det fanns andra som var omringade av muslimer och därför hade blivit ’muslimer’ för att tillvarata sina världsliga intressen. De fortsatte därför att ha relationer med fienden så om de senare blev framgångsrika skulle deras intressen förbli säkrade. Det fanns ytterligare andra som inte hade någon starkt övertygelse om Islams sanning men som hade omfamnat det tillsammans med sina klaner. Slutligen så fanns det de som var intellektuellt övertygade om Islams sanning men som inte hade tillräckligt med moraliskt mod att ge upp deras forna traditioner, vidskepelser och personliga ambitioner och leva upp till Islams moraliska standard och göra uppoffringar för dess skull.

Under hela tiden som Al-Baqarah uppenbarades, började olika sorters hycklare framträda. Allah (swt) har därför kort pekat ut deras karaktär. Senare när deras onda karaktär och deras skadliga handlingar uppvisades, så har Allah (swt) givit detaljerade instruktioner om dem.

Verserna 153-251

Här tas praktiska åtgärder upp som beskrivits för att göra det möjligt för muslimerna att lätta på det tunga ansvaret gällande ledareskap som hade givits dem för att offentliggöra vägledningen för salat (bön), fasta, zakat (välgörenhetsskatt), hajj (pilgrimsfärden) och jihad som har beskrivits som moralisk träning för muslimerna. De troende har blivit uppmanade att lyda auktoritet, att vara rättvisa, att uppfylla löften, att hålla avtal, att spendera sin rikedom mm på det sätt som Allah (swt) föreskrivit. Lagar, regler och förordningar har framlagts för deras organisation, kohesion och uppförande i det dagliga livet och som en lösning när det gäller sociala, politiska och internationella problem.

Å andra sidan så har alkoholhaltiga drycker, spel, penninglån mot ränta förbjudits för att bevara samfundet tryggt från att sönderfalla. Mellan dessa, så har de fundamentala pelarna av tron upprepats på passande platser, då endast dessa i sig kan möjliggöra och stödja att man håller sig till vägledningen.

Källa: Syed Abu-Ala’ Maududi
Översättning: Islam-Svarar

 
< Föregående   Nästa >