Barn är en stor välsignelse av Allah (Gud). Med deras fina hjärtan, kan barn formas att bli rättfärdiga människor endast med ett positivt och ömt närmande. Islam anser att barnen är en amanah (tillit) som ges till familjen och det sägs vara fard (obligatoriskt) för en familj att uppfostra ett barn på ett rättfärdigt sätt. Man får inte favorisera ett barn över ett annat. I Islam, ska både manliga och kvinnliga barn behandlas likvärdigt och älskas och vårdas. Barnen har vissa rättigheter som skall fullbordas av föräldrarna; det är familjens plikt att ge dem skyddsrum, mat, kläder, utbildning, stöd, fostran och kärlek.

I dagens värld är många föräldrar försjunkna i det världsliga livet att de glömmer att ge uppmärksamhet till sina barn. Många föräldrar tror att det räcker med att förse sina barn med ekonomisk stöd. Faktum är att, endast ekonomiskt stöd fullbordar inte föräldrarnas plikt gentemot sitt barn. Man kan endast vinna ett barns hjärta genom kärlek och vänlig attityd. Det är barnets rätt att bli älskat och värnas om.

Jag kommer ihåg att, som ett barn, så längtade jag efter familjens uppmärksamhet, men att leva i en gemensam familj-min familj och min farbrors/morbrors familj levde tillsammans och några kusiner stannade över hos oss när deras föräldrar jobbade utomlands-gav mig inte möjligheten att uppleva uppmärksamheten som jag förväntade mig. Mina föräldrar kände att de inte borde visa sin kärlek för sina barn framför andra, så att människor inte skulle tro att de favoriserade oss. Som barn (och även nu), har jag hört människor säga "Vi behöver inte visa våran kärlek för att bevisa att den finns där, det räcker med att ha ett kärleksfullt hjärta". Men faktum är att endast när någon uttrycker sina känslor för ett barn så känner sig barnet mer självsäkert och och starkare. Barnen har kapaciteten att enkelt urskilja en ändring i de vuxnas inställning. Huruvida en vuxen visar eller inte visar kärlek kommer att ha en betydelsefull påverkan på barnet. Därför, måste vi vuxna vara medvetna om vårat beteende i barnets närvaro och vara ständigt medvetna om känslorna som vi framhäver till våra barn.

Nuförtiden ser vi att människor har blivit hårdhjärtade så deras beteende mot barn är otrevligt. Det finns vissa som är väldigt partiska mot ena könet, och det finns dem som inte behandlar andras barn med samma vänlighet och ömhet som dem visar för sina barn. Det är vanligt att även se människor som påstår att de agerar på Koranen och Sunnah visandes mindre intresse i att leka med sina barn eller ge dem den rättmätiga del av uppmärksamhet eller uttryck av kärlek.

Profeten (må frid och välsignelser vara över honom) är föredömlig för hela mänskligheten. Hans sätt mot barn var alltid medlidsamt och nådigt. Han var förtjust i barn, Profeten Muhammed (må frid och välsignelser vara över honom) visade stort intresse i att leka med dem. Hans inblandning i barnens lekar visar oss att det är väldigt viktigt att leka med våra barn. Han hade roligt med barnen som hade kommit tillbaka från Abessinien (Etiopien) och försökte att prata abessinska med dem. Det var hans vana att ge lift till barn på sin kamel när han kom tillbaka från resor.

Profeten Muhammed (må frid och välsignelser vara över honom) höll aldrig tillbaka sin kärlek för barnen och han uttryckte alltid sin förtjusning för dem. I en hadith berättade Abu Hurairah (må Allah vara nöjd med honom):

"Jag följde med Allah´s (Guds) budbärare (må frid och välsignelser vara över honom) vid en tid under dagen men han talade inte med mig och jag talade inte med honom tills vi nådde marknaden i Banu Qainuqa'. Han kom tillbaka till Fatimah´s tält och sade: "Är lilla killen (menande Al-Hasan) där?" Vi fick intrycket att hans mor hade uppehållit honom i anvisning att hon skulle bada och klä honom och pryda honom med fina prydnader. Det hade inte gått så lång tid då han (Al-Hasan) kom springandes till dem båda och dem omfamnade varandra, därom Allah´s budbärare sade: "O Allah, jag älskar honom; älska honom och älska den som älskar honom." (Muslim)

Profetens tjänare Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom), hade en annan hågkomst:

"Jag har aldrig sett någon vara så medlidsam mot barnen som Allah's sändebud (må frid och välsignelser vara över honom). Hans son Ibrahim sköttes av en amma i bergstrakterna runt Medina. Han brukade gå dit, och vi brukade följa med honom, och han brukade gå in i huset, ta upp sin son och pussa honom, sedan återvände han tillbaka." (Muslim)

Profetens (må frid och välsignelser vara över honom) kärlek för barn var inte begränsad till hans barn och barnbarn. Vidden av hans nåd och tillgivenhet omfattade alla barn, och han visade samma intresse till sina följeslagares barn. Den följade hadithen som berättas av Usamah ibn Zaid (må Allah vara nöjd men honom) visar denna mänskliga sida av profetens personlighet:

"Allah's profet brukade sätta mig på ena av hans lår och sen sätta Al-Hasan ibn `Ali på hans andra lår, och sen kramade han oss och sade, "O Allah! Snälla var nådig mot dem, så som jag är nådig mot dem." (Bukhari)

Vissa människor som inte kunde förstå sig på kraften av att uttrycka sin kärlek för barnen undrade varför profeten (må frid och välsignelser vara över honom) lekte med barn och var så intresserad av dem. Berättad av Abu Hurairah (må Allah vara nöjd med honom):

"Allah's sändebud pussade Al-Hasan ibn `Ali medan Al-Aqra` ibn Habis At-Tamim satt med honom. Al-Aqra` sade: "Jag har tio barn och jag har aldrig pussat någon av dem." Profeten tittade på honom och sade: "Den som inte är varsam mot andra kommer inte att behandlas varsamt." (Al-Bukhari)

Profeten var alltid bekymrad över allas tankar och känslor. Följande hadithen som berättas av Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom) bevisar hans omtänksamma karaktär:

"Profeten sade: "(Det händer att) jag påbörjar bönen med avsikt att förlänga den, men när jag hör ett barn gråta, förkortar jag bönen för att jag vet att barnets gråt kommer att hetsa upp dess moders lidelser." (Al-Bukhari)

Profeten var alltid tålmodig och omtänksam med barn och tog väldig smärta att inte såra deras ömtåliga känslor.

"Abu Qatadah berättade: "Allah´s sändebud kom mot oss medans han bar Umamah dotter av Abi Al- `As (profetens barnbarn) över sin axel. Han bad, och när han skulle böja sig ner, satte han ner henne, och när han stod upp så lyfte han upp henne." (Al-Bukhari)

I en annan hadith:

"Umm Khalid berättade: Jag (dotter av Khalid ibn Said) gick till Allah's sändebud med min far och jag bar en gul tröja. Allah´s sändebud sade:

"Sanah, Sanah!" ( `Abdullah, berättaren, sade att sanah betydde "bra/fin" på etiopiska språket). Jag började att leka med profetskapens sigill (mellan profetens axlar) och min far tillrättavisade mig strängt för det. Allah's sändebud sade: "Lämna henne." Profeten åkallade sedan Allah att bevilja henne ett långt liv tre gånger.

I en annan skildring ser vi profetens tolerans mot barnen.

'A'ishah berättade:

"Profeten tog ett barn i sitt knä... och barnet urinerade på honom, så han frågade efter vatten som han sedan hällde ut över platsen som barnet hade urinerat." (Al-Bakhari)

Slutligen skulle jag vilja tillägga ett annat yttrande av profeten som bevisar att mulimer måste vara medvetna om att behandla söner och döttrar rättvist:

"Frukta Allah och behandla era barn stora som små korrekt (med likvärdig rättvisa)." (Al-Bukhari och Muslim)

Från alla ovanstående hadither ser vi att profeten Muhammeds sätt mot barnen är ett föredöme för hela det mänskliga släktet som visar hur man behandlar dem och vårdar dem under alla tider.

Källa: Hikmainstitutet