Volym 1, Bok 10, Nummer 500 - 576

Volym 1, Bok 10, Nummer 500:

Berättat av Ibn Shihab:

En gång försenade Umar bin Abdul Aziz bönen och Urwa bin Az-Zubair gick till honom och sade, ”En gång i Irak, försenade Al-Mughira bin Shu’ba sina böner och Abu Mas’ud Al-Ansari gick till honom och sade, ”O Mughira!, Vad betyder det här? Vet du inte att en gång kom Gabriel och utförde bönen (Fajr bön) och Allahs Budbärare bad också, sen bad han igen (Duhr bön) och det gjorde Allahs Budbärare och sen bad han igen (’Asr bönen) och Allahs Budbärare gjorde detsamma; igen bad han (Maghrib bön) och det gjorde också Allah´s Budbärare och han bad igen (’Isha’ bön) och det gjorde också Allahs Budbärare och (Gabriel) sa, ”Jag blev beordrad att göra så här (för att förevisa bönerna som har föreskrivits för er).” ’Umar (bin Abdul Aziz) sa till ’Urwa, ”Var säker på vad du säger. Ledde Gabriel Allahs Budbärare vid de angivna tiderna för bönerna?” ’Urwa svarade, ”Bashir bin Abi Mas’ud berättade det på det här sättet med auktoritet av sin fader.” ’Urwa la till, ”’Aisha berättade för mig att Allahs Budbärare brukade be ’Asr bön när solskenet fortfarande var inne i hennes bostad (under den tidig tiden för ’Asr).”

Volym 1, Bok 10, Nummer 501:

Berättat av Ibn Abbas:

”En gång kom en delegation från Abdul Qais kom till Allahs Budbärare och sa, ”Vi tillhör en sådan och sådan förgrening av Rabi’a stamen och vi kan endast komma till dig under de heliga månaderna. Beordra oss att göra någonting gott så att vi kan (utföra det) som vi fått från dig och också inbjuda vårt folk som vi har lämnat bakom oss (hemma) till det.” Profeten sa, ”Jag beordrar er att göra fyra saker och förbjuder er fyra saker. (De första fyra är som följer):

1. Att tro på Allah. (Och sen förklarade han det för dem, dvs) att bevittna att ingen har rätt att dyrkas förutom Allah och att (Muhammad) är Allahs Budbärare.
   
2. Att utföra bönerna perfekt (vid angivna tider)
3. Att betala Zakat (obligatorisk allmosa)
4. Att ge mig Khumus
   

(De andra fyra sakerna som  är förbjudna är följande):

1. Dubba
2. Hantam
3. Muqaiyat
4. Naqir (alla dessa är redskap som används för förberedelserna av alkoholhaltiga drycker).”
   

Volym 1, Bok 10, Nummer 502:

Berättat av Jarir bin Abdullah:

Jag svor löfte om lojalitet till Allahs Budbärare om att utföra bönerna perfekt, att betala Zakat regelbundet, och att ge goda råd till alla muslimer.

Volym 1, Bok 10, Nummer 503:

Berättat av Shaqiq:

Att han hörde Hudhaifa säga, ”En gång satt jag med ’Umar och han sa, ’’Vem av er kommer ihåg utlåtandena av Allahs Budbärare om lidande?’’ Jag sa, ’Jag kommer ihåg det som profeten har sagt det.’ ’Umar sa, ”Utan tvivel är du djärv.” Jag sa, ”Lidande som en man orsakas av utav sin fru, pengar, barn och grannar  försonas genom hans böner, fasta, allmosa och genom att påbjuda (det som är gott) och förbjuda (det som är ont).” ’Umar sa, ”Jag menade inte det utan jag frågade om det lidande som kommer att spridas som havets vågor.” Jag (Hudhaifa) sa, ”O ledare för de trofasta troende! Du behöver inte vara rädd för det finns en stängd dörr mellan dig och det.” ’Umar frågade, ”Kommer dörren att slås sönder eller kommer den att öppnas?” Jag svarade, ”Den kommer att slås sönder.” ’Umar sa, ”Sen kommer den aldrig att stängas igen.” Jag blev tillfrågad om ’Umar kände till denna dörr. Jag svarade att han kände till den som en som känner till att där kommer att vara en natt före morgondagens morgon. Jag berättade en hadith som var fri från felsägningar.” Den tidigare återberättaren lade till att de utsåg att Masruq skulle fråga Hudhaifa (om dörren). Hudhaifa sa, ”Dörren var ’Umar själv.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 504:

Berättat av Ibn Mas’ud:

En man kysste en kvinna (olagligt) och gick sen till Profeten och berättade det för honom. Allah uppenbarade:

Och förrätta bönen vid dagens början och dess slut och under nattens första timmar – de goda handlingarna driver bort de dåliga. (11:114). Mannen frågade Allah´s Budbärare, ”Är det för mig?” Han sa, ”Det är för hela min muslimska nation”

Volym 1, Bok 10, Nummer 505:

Berättat av Abdullah:

Jag frågade Profeten ”Vilken gärning är kärast till Allah?” Han svarade, ”Att utföra bönerna vid deras tidigaste angivna bestämda tider.” Jag frågade, ”Vad är den nästa (i godhet)?” Han svarade, ”Att vara god och plikttrogen mot era föräldrar.” Och igen frågade jag, ”Vad är det nästa (i godhet)?” Han svarade, ”Att delta i Jihad (religiös kamp) för Allahs skull.” ’Abdullah la till, ”Jag frågade bara så mycket och om jag hade frågat mer, skulle profeten ha berättat mer för mig.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 506:

Berättat av Abu Huraira:

Jag hörde Allahs Budbärare säga, ”Om det fanns en flod vid dörren hos någon av er och han tog ett bad i den fem gånger om dagen skulle ni lägga märke till någon smuts på honom?” De svarade, ”Inte ett spår av smuts skulle vara kvar.” Profeten la till, ”Detta är exemplet av de fem bönerna med vilka Allah utplånar (upplöser) onda gärningar.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 507:

Berättat av Ghailan:

Anas sa, ”Jag hittar inte (i dagsläget) saker som de (praktiserades) under Profetens tid.” Någon sa, ”Bönen (är som den var.)” Anas sa, ”Har du inte gjort i bönen vad du har gjort?”

Berättat av Az-Zuhri att han besökte Anas bin Malik i Damaskus och fann honom gråtande och frågade honom varför han grät. Han svarade, ”Jag vet inte någonting av det som jag brukade veta under Allahs Budbärares livstid förutom denna bön vilken förloras (inte utförs som den ska utföras).”

Volym 1, Bok 10, Nummer 508:

Berättad av Anas:

Profeten sa, ”När någon av er utför sin bön talar han privat med sin Herre. Så han ska inte spotta till sin högra sida utan under sin vänstra fot.” Qatada sa, ”Han ska inte spotta framför sig utan till vänster eller under sin fot.” Och Shu’ba sa, ”Han ska inte spotta framför sig, eller till sin högra sida utan till sin vänstra sida eller under sin fot.” Anas sa: Profeten sa, ”Han bör varken spotta i riktning mot sin Qibla inte heller till sin högra sida utan till sin vänstra sida eller under sin fot.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 509:

Berättat av Anas:

Profeten sa, ”Gör nedsättningen av pannan i marken ordentligt och lägg inte era underarmar platt utmed armbågarna så att de berör marken på det sätt som en hund gör. Och om ni vill spotta, spotta inte framför er, eller till höger för en person i bön talar privat med sin Herre.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 510:

Berättat av Abu Huraira och ’Abdullah bin ’Umar:

Allahs Budbärare sa, ”Om det är mycket varmt, då be Dhuhr bönen när det blir (lite) svalare, eftersom strängheten i hettan är från den rasande Helveteselden.”

Volym 1, bok 10, Nummer 511:

Berättat av Abu Dhar:

Profetens Mu’adhdhin (böneutroparen) utropade Adhan (kallelse till bön) för Dhuhr bönen men profeten sa, ”Låt det bli svalare, låt det bli svalare.” Eller sade, ”Vänta, vänta, eftersom strängheten i hetta är från den rasande Helveteselden. När det är mycket varmt, be då det blir (lite) svalare och skuggorna av kullarna visar sig.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 512:

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sa, ”När vädret är mycket varmt, försena Dhuhr bönen tills det blir (lite) svalare eftersom strängheten i hettan är från den rasande Helveteselden. Helveteselden i Helvetet klagade till dess Herre och sade: ’O Herre! Mina delar äter (förstör) varandra.’ Så Allah, tillät det att ta två andetag, ett under vintern och ett under sommaren. Andetaget under sommaren är vid tiden då ni känner den strängaste hettan och andetaget under vintern är vid tiden då ni känner den strängaste kylan.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 513:

Berättat av Abu Sa’id:

Att Allahs Budbärare sade, ”Be Dhuhr bönen då det blir (lite) svalare då strängheten i hettan är från den rasande Helveteselden.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 514:

Berättat av Abu Dhar Al-Ghifar:

Vi var på resa med profeten och Mu’adhdhin (böneutroparen) ville utropa Adhan (kallelse till bön) för Duhr bönen. Profeten sade, ”Låt det bli svalare.” Han ville igen (efter en stund) utropa Adhan men profeten sade till honom, ”Låt det bli svalare tills vi ser skuggorna av kullarna.” Profeten lade till, ”Strängheten i hettan är från den rasande Helveteselden när det är mycket varmt, be (Dhuhr) då det blir svalare.”

Volym 1, bok 10, Nummer 515:

Berättat av Anas bin Malik:

Allahs Budbärare kom ut då solen hade slutat att stiga mitt på dagen och utförde Dhuhr bönen. Han stod sen på predikstolen och talade om Timmen (Domedagen) och sade att under den skulle det ske förskräckliga ting. Han sade sen, ”Den som vill fråga mig om någonting kan göra det och jag ska svara så länge som jag finns vid denna plats. De flesta av folket grät och Profeten sade upprepade gånger, ”Fråga mig.” Abdullah bin Hudhafa As-Sahmi stod upp och sade, ”Vem är min fader?” Profeten sade, ”Din fader är Hudhafa.” Profeten sade upprepade gånger, ”Fråga mig.” Då föll ’Umar ner på knä framför honom och sade, ”Vi är nöjda med Allah som vår Herre, Islam som vår religion, och Muhammad som vår Profet.” Profeten blev då tyst och sade sen, ”Paradiset och Helveteselden visades för mig just nu på denna vägg och jag har aldrig sett någonting bättre (än det förstnämnda) och ingenting värre (än det sistnämnda)”.

Volym 1, Bok 10, Nummer 516:

Berättat av Abu Al-Minhal:

Abu Barza sa, ”Profeten brukade utföra Fajr (bönen) när man kunde känna igen den person som satt bredvid (efter bönens avslutande) och han brukade recitera mellan 60 till 100 Ayat (verser) från Koranen. Han brukade utföra Dhuhr bönen så snart som solen slutat att stiga (mitt på dagen) och ’Asr vid en tidpunkt när en man kunde gå och återvända från den plats som låg längst bort i Medina och känna att solen fortfarande var varm. (Den tidigare återberättaren hade glömt vad som sagts om Maghrib). Han hade inget emot att försena ’Isha’ bönen till en tredjedel av natten eller mitten av natten.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 517:

Berättat av Anas bin Malik:

När vi utförde Dhuhr bönen bakom Allahs Budbärare brukade vi böja ner knäna på våra kläder för att skydda oss själva från hettan.

Volym 1, Bok 10, Nummer 518:

Berättat av Ibn ’Abbas:

”Profeten bad åtta Rakat för Dhuhr och ’Asr, och sju för Maghrib och ’Isha’ bönerna i Medina.” Aiyub sa, ”Kanske var det regniga nätter.” Anas sa, ”Kanske det.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 519:

Berättat av ’Aisha:

Allahs Budbärare brukade utföra ’Asr bönen när solskenet ännu inte hade försvunnit från min kammare.

Volym 1, Bok 10, Nummer 520:

Berättat av ’Aisha:

Allahs Budbärare brukade utföra ’Asr bönen vid en tidpunkt när solskenet fortfarande var kvar inne i min kammare och inga skuggor ännu hade framträtt.

Volym 1, Bok 10, Nummer 521:

Berättat av ’Aisha:

Profeten brukade be ’Asr bönen vid en tidpunkt när solskenet fortfarande fanns inne i min kammare och inga skuggor ännu hade framträtt.

Volym 1, Bok 10, Nummer 522:

Berättat av Saiyar bin Salama:

Jag gick tillsammans med min fader till Abu Barza Al-Aslami och min fader frågade honom, ”Hur brukade Allahs Budbärare utföra de fem obligatoriska gemensamma bönerna? Abu Barza sa, ”Profeten brukade att be Dhuhr bönen som ni (folket) kallar den första mitt på dagen när solen precis hade slutat att stiga. ’Asr bönen vid en tidpunkt när en man efter bönen kunde gå till huset som låg längst borta i Medina (och återvända) medan solen fortfarande var varm. (Jag glömde bort vad han sa om Maghrib bönen). Profeten älskade att försena ’Isha’ bönen den som ni kallar Al-Atama och han ogillade att sova före den och att prata efter den. Efter Fajr bönen brukade han gå iväg när en man kunde känna igen den som satt brevid honom och han brukade recitera mellan 60 till 100 Ayat (under Fajr bönen).

Volym 1, Bok 10, Nummer 523:

Berättat av Anas bin Malik:

Vi brukade be ’Asr bönen och om någon efter den råkade gå till stammen Bani Amr bin Auf, fann han att de fortfarande bad ’Asr (bönen).

Volym 1, Bok 10, Nummer 524:

Berättat av Abu Bakr bin Uthman bin Sahl bin Hunaif:

Att han hörde Abu Umama säga: Vi bad Dhuhr bönen med ’Umar bin Abdul Aziz och gick sen till Anas bin Malik och fann honom när han utförde ’Asr bönen. Jag frågade honom, ”O farbror! Vilken bön har du utfört?” Han sa, ”’Asr och detta är (tiden för) Allahs Budbärares bön som vi brukade be med honom.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 525:

Berättat av Anas bin Malik:

Allahs Budbärare brukade utföra ’Asr bönen vid en tidpunkt när solen fortfarande var varm och stod högt och om en person gick till Al-Awali (en plats) i Medina, skulle han komma fram dit när solen fortfarande stod högt. Några Al-Awali i Medina fanns fyra miles (engelska mil) eller ungefär så långt från staden.  

Volym 1, Bok 10, Nummer 526:

Berättat av Anas bin Malik:

Vi brukade be ’Asr och om någon av oss efter det gick till Quba skulle han komma fram dit medan solen fortfarande stod högt.

Volym 1, Bok 10, Nummer 527:

Berättat av Ibn ’Umar:

Allahs Budbärare sa, ”Den som missar ’Asr bönen (avsiktligt) då är det som om han skulle ha förlorat sin familj och sin egendom.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 528:

Berättat av Abu Al-Malih:

Vi var med Buraida i ett slag en molnig dag och han sa, ”Utför ’Asr bönen tidigt eftersom Profeten sade, ”Om någon lämnar ’Asr bönen, då kommer alla hans (goda) gärningar att tillintetgöras.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 529:

Berättat av Qais:

Jarir sa, ”Vi var med Profeten och han tittade mot månen – fullmånen - och sade, ”Sannerligen kommer ni att få se er Herre som ni ser denna måne och ni kommer inte ha några problem med att se Honom. Så om ni kan undvika att missa (genom sömn eller affärer mm.) en bön före soluppgången (Fajr) och en bön före solnedgången (Asr), måste ni göra det. Sen reciterade han Allahs uttalande:

”...och lova och prisa din Herre före solens uppgång och före [dess] nedgång.” (50:39) Isma’il sa, ”Utför dessa böner och missa dem inte.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 530:

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ”Änglar kommer till er i följd under natten och dagen och de samlas alla vid tiden för Fajr och ’Asr bönerna. De som har tillbringat natten med er (eller stannat med er) stiger upp (till Himlen) och Allah frågar dem, fastän Han vet allt om er, ”I vilket tillstånd lämnade ni mina tjänare?” Änglarna svarar: ”När vi lämnade dem befann de sig i bön och när vi nådde dem, befann de sig i bön.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 531:

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sa, ”Om någon av er kan utföra en Rak’a av ’Asr bönen före solnedgången, bör han slutföra sin bön. Om någon av er kan utföra en Rak’a av Fajr bönen före soluppgången, bör han slutföra sin bön.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 532:

Berättat av Salim bin Abdullah:

Min fader sa, ”Jag hörde Allah´s Budbärare säga, ”Er tid i jämförelse med tidigare nationers är som tiden likvärdig med tiden mellan ’Asr bönen och solnedgången. Folket av Torah gavs Torah och de handlade (enligt den) tills mitt på dagen då blev de utmattade och gavs en Qirat var. Sedan gavs folket av Evangeliet, Evangeliet och de handlade (enligt den) fram till ’Asr bönen då de var utmattade och gavs en Qirat var. Och sedan gavs vi Koranen och vi handlade (enligt den) tills solnedgången och vi gavs två Qirats var. Då sade folket av de båda skrifterna, ”O vår Herre! Du har givit dem två Qirats och givit oss en Qirat, fast vi har arbetat mer än dem.” Allah sade, ”Har jag dragit in några av era rättigheter?” De sade, ”Nej.” Allah sade: ”Det är Min välsignelse och Jag skänker Min Välsignelse till vem Jag önskar.”

Volym 1, Bok 10, Nummer 533:

Berättat av Abu Musa:

Profeten sade, ’’Exemplet när det gäller muslimer, judar och kristna är som exemplet gällande en man som anställde arbetare att arbeta för honom från morgonen till kvällen. De arbetade tills mitten av dagen och de sade, ’Vi är inte i behov av din belöning.’ Så mannen anställde en annan grupp och sade till dem, ’Fullfölja resten av dagen och lönen kommer att bli er.’ Han anställde en annan grupp. De arbetade resten av dagen fram till solnedgången och de fick ta emot lönen av de två tidigare grupperna.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 534

Berättat av Rafi’ bin Khadidj:

Vi brukade utföra Magrib bönen tillsammans med profeten och när vi hade avslutat bönen kunde en av oss gå iväg och kunde se ...... såsom märkena där ens pil kunde nå om den sköts av en pilbåge.

Volym 1, Bok 10, nummer 535

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

Profeten brukade be Dhuhr mitt på dagen, och ’Asr vid en tidpunkt när solen fortfarande var klar, Maghrib efter solnedgången (vid dess fastslagna tid) och Isha’ vid varierande tidpunkter. När han såg folket samlas (för Isha’ bönen) brukade han be tidigt och om folket dröjde, brukade han fördröja bönen. De eller profeten brukade utföra Fajr bönen när det fortfarande var mörkt.

Volym 1, Bok 10, Nummer 536

Berättat av Salama:

Vi brukade be Maghrib bönen tillsammans med profeten när solen försvann från horisonten.

Volym 1, Bok 10, Nummer 537

Berättat av Ibn ‘Abbas:

Profeten bad sju Rakat i följd och åtta Rakat i följd.

Volym 1, Bok 10, Nummer 538

Berättat av ‘Abdullah Al-Muzani:

Profeten sade, ’’Låt er inte påverkas av beduiner när det gäller vad Magrib bönen kallas, då den kallas ’Isha’ av dem.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 539

Berättat av ‘Abdullah:

’’En natt ledde Allahs Budbärare oss i ’Isha’ bönen och den kallades för Al-’Atma av folket. Efter att bönen var avslutad, vände hans sig mot oss och sade, ’’Känner ni till betydelsen av denna natt? Ingen som nu är närvarande på jordens yta i natt kommer att leva efter etthundra år från denna natt.’’ (Se hadith nummer 575).

Volym 1, Bok 10, Nummer 540

Berättat av Muhammad bin ‘Amr:

Vi frågade Jabir bin ’Abdullah om profetens böner. Han sade, ’’Han brukade be Dhuhr bönen mitt på dagen, ’Asr bönen när solen fortfarande var varm, och Maghrib bönen efter solnedgången (på dess angivna tid). ’Isha’ bönen utfördes tidigare om folket hade samlats, och brukade försenas om folket var färre till antal; och morgonbönen utfördes när det fortfarande var mörkt.’’

Volume 1, Book 10, Number 541:

Berättat av ’Aisha:

Allahs Budbärare försenade en gång ’Isha’ bönen och det var under de dagar då Islam ännu inte hade spridits. Profeten kom inte ut tills ’Umar informerade honom om att kvinnor och barn hade sovit. Då kom han ut och sade till folket i moskén; ’’Ingen bland jordens innevånare har väntat på den (’Isha’ bönen) förutom ni.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 542

Berättat av Abu Musa:

Mina följeslagare som kom med mig i båten och jag, landsteg vid en plats kallad Baqi Buthan. Profeten var i Medina vid den tidpunkten. En av oss brukade gå i omgångar till Profeten varje natt vid ’Isha’ bönen. En gång gick jag tillsammans med mina följeslagare till Profeten och han var upptagen med någon av sina angelägenheter, så ’Isha’ bönen fördröjdes tills mitten av natten. Han kom ut och ledde folket (i bön). Efter att ha avslutat bönen, vände han sig till folket som var närvarande genom att säga, ’Ha tålamod! Gå inte er väg. Hör de glada nyheterna. Det är Allahs välsignelser över er att ingen bland mänskligheten har bett vid den här tidpunkten förutom ni.’’ Eller sade, ‘’Ingen förutom ni har bett vid den här tidpunkten.’’ Abu Musa tillade, ‘Så vi återvände  glada efter det som vi hade hört Allahs Budbärare säga.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 543

Berättat av Abu Barza:

Allahs Budbärare ogillade att sova före ’Isha’ bönen och att prata efter den.

Volym 1, Bok 10, Nummer 544

Berättat av ibn Shihab från ‘Urwa:

’Aisha sade, ’’En gång försenade Allahs Budbärare ’Isha’ bönen tills ’Umar påminde honom genom att säga, ’’Bönen!’’ Kvinnorna och barnen hade sovit. Sen kom profeten ut och sade, ’Ingen bland jordens innevånare har väntat på den (bönen) förutom ni.’’ ’Urwa sade, ’’Bönen brukade inte utföras någon annanstans än i Medina (under dessa dagar).’’ Han sade vidare, ’’Profeten brukade utföra ’Isha’ bönen mellan skymingnens försvinnande och den första tredjedelen av natten.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 545

Berättat av Ibn Juraidj från Nafi:

’Abdullah bin ’Umar sade, ’’En gång var Allahs Budbärare upptagen (vid tidpunkten för ’Isha’), så bönen försenades så mycket så att vi sov och vaknade till och sov och vaknade till igen. Profeten kom ut och sade, ’’Ingen bland jordens innevånare förutom ni har väntat på bönen.’’ Ibn ’Umar tyckte inte det gjorde något att be den tidigare eller att försena den såvida han inte fruktade att sömn skulle överväldiga honom och att han pga det skulle missa bönen, och ibland brukade han sova före ’Isha’ bönen. Ibn Juraidj sade, ’’Jag sade till ‘Ata’, ‘Jag hörde Ibn ‘Abbas säga: En gång försenade Allahs Budbärare ‘Isha’ bönen så till den grad att folket somnade och steg upp och somnade igen och steg upp igen. Då ställde sig ’Umar bin Al-Khattab upp och påminde profeten om bönen.’ ’Ata’ sade, ’Ibn ’Abbas sade: Profeten kom ut och jag tittade på honom just då, och vatten droppade från hans huvud och han lade sin hand på sitt huvud och sade sen, ’Skulle jag inte ha trott att det vore svårt för mina efterföljare, skulle jag ha beordat dem att be (’Isha’ bönen) vid den här tidpunkten.’ Jag frågade ’Ata’ om mer information, hur profeten hade hållit sin hand på sitt huvud när Ibn ’Abbas pratade med honom. ’Ata’ delade på sina fingrar en aning och satte fingertopparna vid sidan av huvudet, drog fingrarna neråt förde dem närmare tills tummen nuddade vid örsnibben vid sidan om tinningen och skägget. Han utförde denna rörelse varken långsamt eller brådskande men han gjorde på det sättet. Profeten sade: ’’Hade jag inte ansett det skulle vara svårt för mina efterföljare skulle jag ha beordrat dem att be vid den här tidpunkten.’’

Volym 1, Bok 10. Nummer 546

Berättat av Anas:

Profeten försenade ’Isha’ bönen till midnatt då han utförde den och sade, ’’Folket bad och sov men ni har varit i bön så länge som ni har väntat på den (bönen).’’ Anas lade till: Som om jag nu tittar på glansen av profetens ring i natten.

Volym 1, Bok 10, Nummer 547

Berättat av Jarir bin ‘Abdullah:

Vi var med profeten en natt när det var fullmåne. Han tittade på månen och sade, ’’Ni kommer sannerligen att se er Herre som ni nu ser månen, och det kommer inte vara några problem att se Honom. Så om ni kan undvika att missa (genom att sova, affärer mm) en bön före soluppgången (Fajr) och före dess nedgång (’Asr) måste ni göra det. Han (profeten) reciterade sen följande vers:

’’…och lova och prisa din Herre före solens uppgång och före (dess) nedgång.’’ (50:39)

Volym 1, Bok 10, Nummer 548

Berättat av Abu Bakr bin Abu Musa:

Min fader sade, ’’Allahs Budbärare sade, ’Den som ber de två svala bönerna (’Asr och Fajr) kommer att träda in i Paradiset.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 549

Berättat av Anas:

Zaid bin Thabit sade, ’’Vi åt ’Suhur’ (den måltid som intas före gryningen när man fastar) med profeten och ställde oss sedan upp för (morgon) bönen.’’ Jag frågade honom hur lång tid  det var mellan de två (Suhur och bönen). Han svarade, ’Tiden mellan de två är tillräckligt för att be femtio till sextio ’Ayat.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 550

Berättat av Qatada:

Anas bin Malik sade, ’’Profeten och Zaid bin Thabit åt ’Suhur’ tillsammans och avslutade måltiden när profeten ställde sig upp och bad (Fajr bönen).’’ Jag frågade Anas, ’’Hur lång tid gick det emellan att de avslutade ’Suhur’ och började att be?’’ Han svarade, ’’Tiden mellan de två var tillräckligt för att recitera femtio ’Ayat (verser av Koranen).’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 551

Berättat av Sahl bin Sa’d:

Jag brukade inta ’Suhur’ måltiden med min familj och sen skynda mig för att hinna till Fajr (morgonbönen) med Allahs Budbärare.

Volym 1, Bok 10, Nummer 552

Berättat av ‘Aisha:

De troende kvinnorna täckta med deras täckande lakan brukade närvara vid Fajr bönen tillsammans med Allahs Budbärare, och efter att ha avslutat bönen brukade de återvända till sina hem och ingen kunde känna igen dem eftersom det var mörkt.

Volym 1, Bok 10, Nummer 553

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Den som kan utföra en Rak’a (av Fajr bönen) före soluppgången, han har utfört (morgon) bönen och den som kan utföra en Rak’a av ’Asr bönen före solnedgången, han har utfört (’Asr) bönen.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 554

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Den som kan utföra en Rak’a av en bön, (på dess utsatta tid) han har utfört bönen.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 555

Berättat av ‘Umar:

’’Profeten förbjöd att be efter Fajr bönen tills solen går upp och efter ’Asr bönen tills solen går ner.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 556

Berättata av Ibn ‘Abbas:

En del människor berättade samma berättelse (som den tidigare).

Volym 1, Bok 10, Nummer 557

Berättat av Hishams fader:

Ibn ’Umar sade, ’’Allahs Budbärare sade, ’Be inte vid tidpunkten för soluppgången och vid tidpunkten för solnedgången.’’ Ibn ’Umar sade, ’’Allahs Budbärare sade, ’Om kanten av solen syns (ovanför horisonten) försena bönen tills den står högt, och om kanten av solen försvinner, försena bönen tills den har gått ner (helt försvinner).’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 558

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare förbjöd två sorters försäljning, två typer av klädedräkter, och två böner. Han förbjöd utförandet av böner efter Fajr bönen tills solens uppgång och efter ’Asr bönen tills dess nedgång. Han förbjöd också ’Ishtimal-Assama’ och ’al-lhtiba’ i ett enda plagg på ett sådant sätt att ens privata delar visas mot himlen. Han förbjöd också handeln av ’Munabadha’ och ’Mulamasa’. (Se hadith nummer 354 och 355 i volym 3).

Volym 1, Bok 10, Nummer 559

Berättat av Ibn ‘Umar:

Allahs Budbärare sade, ’’Ingen av er ska försöka att be under soluppgång eller solnedgång.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 560

Berättat av Abu Sai’d Al-Khudri:

Jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’Det finns ingen bön efter morgonbönen tills solen stiger upp, och det finns ingen bön efter ’Asr bönen tills solen går ner.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 561

Berättat av Muawiya:

Ni utför en bön som jag inte såg utföras av Allahs Budbärare när vi befann oss i hans sällskap och han har sannerligen förbjudit det (dvs två Rakat efter ’Asr bönen).

Volym 1, Bok 10, Nummer 562

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare förbjöd utförandet av två böner:

1. Efter morgonbönen tills solen går upp.

2. Efter ’Asr bönen tills solen går ner.

Volym 1, Bok 10, Nummer 563

Berättat av Ibn ‘Umar:

Jag bad som jag såg mina kompanjoner be. Jag förbjuder inte bön vid någon tidpunkt under dagen eller natten förutom vid solnedgång och soluppgång.

Volym 1, Bok 10, Nummer 564

Berättat av ‘Aisha:

Vid Allah, som tog bort profeten. Profeten missade aldrig dem (två Rakat) efter ’Asr bönen tills han mötte Allah och han mötte inte Allah tills det blev svårt för honom att be stående så han brukade utföra de flesta av bönerna sittande. (Hon menade två Rakat efter ’Asr). Han brukade be dem i huset och bad dem aldrig i moskén då det kunde bli för svårt för hans efterföljare och han älskade det som var lätt för dem.

Volym 1, Bok 10, Nummer 565

Berättat av Hishams fader:

’Aisha (vände sig till mig) sade, ’’Oh sonen till min syster! Profeten missade aldrig två knäböjningar med pannan i marken (dvs Rakat) efter ’Asr bönen i mitt hus.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 566

Berättat av ‘Aisha:

Allahs Budbärare missade aldrig två Rakat före Fajr bönen och efter ’Asr bönen varken öppet eller i hemlighet.

Volym 1, Bok 10, Nummer 567

Berättat av ‘Aisha:

När profeten brukade komma till mig efter ’Asr bönen, bad han alltid två Rakat.

Volym 1, Bok 10, Nummer 568

Berättat av Ibn Abu Malih:

Jag var med Buraida en molning dag och han sade, ’’Utför ’Asr bönen tidigare då profeten sade, ’Den som utelämnar ’Asr bönen kommer att få alla sina (goda) gärningar tillintegjorda.’’ (Se hadith nummer 527 och 528)

Volym 1, Bok 10, Nummer 569

Berättat av ‘Abdullah bin Abu Qatada:

Min fader sade, ’’En natt reste vi tillsammans med profeten och några människor sade, ’Vi hoppas att Allahs Budbärare skulle vilja vila sig tillsammans med oss under de sista timmarna av natten.’ Han sade, ’Jag fruktar att ni kommer att sova och missa (Fajr) bönen.’ Bilal sade, ’Jag ska få er att stiga upp.’ Så alla sov och Bilal vilade sin rygg mot sin Rahila och han överväldigades (av sömn) och somnade. Profeten gick upp när udden av solen hade gått upp och sade, ’Oh Bilal! Hur är det med det som du sade?’ Han svarade, ’Jag har aldrig sovit en sådan sömn.’ Profeten sade, ‘Allah har fångat era själar när Han önskade, och släppt dem när Han så önskade. Oh Bilal! Stig upp och utropa Athan för bönen.’ Profeten utförde tvagning och när solen kom upp och det blev ljust, ställde han sig upp och bad.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 570

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

På dagen för Al-Khandaq (slaget vid diket) kom ’Umar bin Al-Khattab och förbannade de otroende av Quraish efter att solen hade gått ner och sade, ’’Oh Allahs Budbärare jag kan inte utföra ’Asr bönen tills solen har gått ner.’’ Profeten sade, ’’Vid Allah! Jag har inte heller bett.’’ Så vi vände oss mot Buthan, och profeten utförde tvagning och vi utförde också tvagning och utförde ’Asr bönen efter att solen hade gått ner, och sedan utförde han Maghrib bönen.

Volym 1, Bok 10, Nummer 571

Berättat av Anas:

Profeten sade, ’’Om någon glömmer en bön ska han be den bönen när han kommer ihåg det. Det finna ingen försoning förutom att be den.’’ Sedan reciterade han: ‘’Dyrka Mig därför och förrätta bönen för att minnas Mig.’’ (20:14)

Volym 1, Bok 10, Nummer 572

Berättat av Jabir:

’Umar kom och förbannade de otroende (av Quraish) på dagen för Al-Khandaq (slaget vid Diket) och sade, ’’Jag kan inte utföra ’Asr bönen tills solen har gått ner. Sedan gick vi till Buthan och han utförde (’Asr) bönen efter solnedgången och sedan utförde han Maghrib bönen.

Volym 1, Bok 10, Nummer 573

Berättat av Abu-l-Minhal:

Min fader och jag gick till Abu Barza Al-Aslami och min fader sade till honom, ’’Berätta för oss hur Allahs Budbärare brukade utföra de obligatoriska gemensamma bönerna.’’ Han sade, ’’Han brukade be Dhuhr bönen, som ni kallar för den första bönen, då solen börjar gå ner mitt på dagen, ’Asr vid den tidpunkten när en av oss kunde gå till sin familj längst bort i Medina medan solen fortfarande var varm. (Berättaren glömde vad Abu Barza hade sagt om Maghrib bönen), och profeten föredrog att be ’Isha’ sent och ogillade att sova före den eller att prata efter den. Han brukade återvända efter att ha avslutat morgonbönen vid en sådan tidpunkt när det var möjligt att känna igen den person som satt vid hans sida och han (profeten) brukade recitera 60 till 100 ’Ayat’ (verser) från Koranen under bönen.’’ 

Volym 1, Bok 10, Nummer 574

Berättat av Qurra bin Khalid:

En gång väntade han på Al-Hasan och han kom inte tills det var ungefär den vanliga tiden för honom att börja sitt tal; då kom han och ursäktade sig och sade, ’’Våra grannar bjöd in oss.’’ Sedan tillade han, ’’Berättat av Anas: ’En gång väntade vi på profeten tills det var midnatt eller nästan midnatt. Han kom och ledde bönen, och efter att ha avslutat den, vände han sig till oss och sade, ’’Alla människor bad och sov sedan och ni har varit i bön så länge som ni har väntat på den.’’ Al-Hasan sade, ’’Människor anses utföra goda gärningar så länge som de väntar på att göra goda gärningar.’’ Al-Hasans uttalande är en del av Anas hadith från profeten.

Volym 1, Bok 10, Nummer 575

Berättat av ‘Abdullah bin ‘Umar:

Profeten bad en av de sista ’Isha’ bönerna under sina sista dagar och efter att ha avslutat med Taslim, ställde han sig upp och sade, ’’Inser ni (betydelsen av) denna natt? Ingen som finns närvarande på jordens yta denna natt kommer att leva efter att etthundra år har förflutit från denna natt.’’

Volym 1, Bok 10, Nummer 576

Berättat av Abu ‘Uthman:

’Abdur Rahman bin Abu Bakr sade, ’’Följeslagarna från Suffa var fattiga människor och profeten sade, ’Den som har mat för två personer skall ta en tredje av dem (Suffa följeslagarna). Och den som har mat för fyra personer ska ta en eller två av dem.’ Abu Bakr tog tre män och profeten tog tio av dem.’’

’Abdur Rahman tillade, min fader min moder och jag var där (i huset). (Den tidigare återberättaren tvekar om ’Abdur Rahman också sade, ’’Min fru och vår tjänare, som var vanligt för både mitt hus och Abu Bakrs hus. Abu Bakr intog sitt kvällsmål med profeten och stannade där tills ’Isha’ bönen utfördes. Abu Bakr gick tillbaka och stannade med profeten tills profeten åt sin måltid och sen återvände Abu Bakr till sitt hus efter att en stor del av natten hade passerat förbi. Abu Bakrs fru sade, ’Vad höll dig borta från våra gäster (eller gäst)?’’ Han sade, ’Har du inte serverat dem ännu?’ Hon sade, ’De vägrade att äta tills du kommer. Maten lades framför dem men de vägrade.’ ’Abdur Rahman tillade, ’’Jag gick min väg och gömde mig (då jag fruktade Abu Bakr) och under tiden kallade han (Abu Bakr) på mig, ’Oh Ghunthar (ett hårt ord)!’ och sade också dåliga ord till mig och smädade mig och sade sedan (till sin familj), ’Ät. Inget välkomnande för er.’ Sedan (serverades måltiden). Abu Bakr svor en ed att han inte skulle äta den maten. Berättaren tillade: Vid Allah, när någon av oss (jag själv eller gäster av Suffa följeslagarna) tog någonting från maten, ökade den underifrån. Vi åt oss alla mätta och maten var mer än den hade varit före den serverades.

Abu Bakr tittade på den (maten) och såg att den var som den hade varit före den serverades eller t.o.m. mer än det. Han vände sig till sin fru (och sade), ’Oh syster av Bani Firas! Vad är det här?’ Hon sade, ’Oh mina ögons glädje! Maten är nu tre gånger mer än den var tidigare.’ Abu Bakr åt av den, och sade, ’Den (eden) var från Satan’ vilket betydde hans ed (att inte äta).’ Sen tog han igen en munsbit (munfull) från den och tog sedan resten av det till profeten. Så måltiden fanns hos profeten. Det fanns ett avtal mellan oss och några människor, och när tiden för avtalet hade gått ut delade profeten oss i tolv (grupper) där (profetens följeslagare) var ledare. Endast Allah vet hur många män det fanns under befälet för varje (ledare). Så alla av dem (12 grupperna av män) åt från den måltiden.’’