Volym 3, bok 40, nummer 541

Berättat av Sahl bin Sad:

En bägare (fylld med mjölk eller vatten) gavs till profeten som drack från det. Vid hans högra sida satt det en pojke som var yngst bland de som var närvarande och vid hans vänstra sida satt det äldre män. Profeten frågade ’’Oh pojke, tillåter du mig att ge (dvs resten av drycken) till de äldre männen?’’ Pojken svarade, ’’Oh Allahs Budbärare! Jag kan inte ge företräde till någon att före mig dricka resten av det som du har druckit.’’ Så profeten gav det till honom.

Volym 3, bok 40, nummer 542

Berättat av Az-Zuhri :

Anas bin Malik sade att ett inhemskt får mjölkades för Allahs Budbärare medan han befann sig i Anas bin Maliks hus. Mjölken var blandad med vatten från brunnen vid Anas hus. En bägare av det gavs till Allahs Budbärare som drack av det. Abu Bakr satt vid hans vänstra sida och en beduin vid hans högra sida. När profeten tog bort bägaren från sin mun, fruktade ’Umar att profeten skulle ge den till beduinen, så han sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Ge den till Abu Bakr som sitter vid din sida.’’ Men profeten gav den till beduinen, som satt på hans högra sida och sade, ’’Ni skall börja med den som sitter vid er högra sida.’’

Volym 3, bok 40, nummer 543

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Håll inte tillbaka överflödigt vatten, för det skulle förhindra människor från att låta deras boskap beta.’’

Volym 3, bok 40, nummer 544

Berättat av Abu Huraira:

Att Allahs Budbärare sade, ’’Håll inte tillbaka överflödigt vatten för att på så sätt hålla tillbaka överflödigt gräs.’’

Volym 3, bok 40, nummer 545

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Inga blodspengar kommer att tas ut om någon dör av en mina eller dödas av ett djur; och om någon hittar en skatt på sin mark måste han ge en femtedel av det till regeringen.’’

Volym 3, bok 40, nummer 546

Berättat av ‘Abdullah (bin Mas’ud):

Profeten sade, ’’Den som avger en falsk ed för att beröva någon hans egendom kommer att få möta Allah när Han kommer att vara arg på honom.’’ Allah uppenbarade: ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...’. (3:77)

Al-Ash’ath kom (till den plats där ’Abdullah satt och berättade) och sade, ’’Vad har Abu ’Abdur-Rahman (dvs Abdullah) sagt till dig? Den här versen uppenbarades och gäller mig. Jag hade en brunn i ett av de länder där en av mina kusiner bor. Profeten bad mig att frambringa vittnen (för att bekräfta mina anspråk). Jag sade, ’Jag har inga vittnen’. Han sade, ’Låt då svaranden svära en ed.’ Jag sade, ’Oh Allahs Budbärare! Han kommer genast att svära en (falsk) ed.’ Sedan nämnde profeten den tidigare nämnda berättelsen och Allah uppenbarade versen för att bekräfta det som han hade sagt.’’ (Se hadith nummer 692). 

Volym 3, bok 40, nummer 547

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Det finns tre personer som Allah inte kommer att titta på när Återuppståndelsens Dag kommer, inte heller kommer Han att rena dem och deras lott kommer att bli ett strängt straff. De är:

1. En man som ägde överflödigt vatten vid en väg och han vägrade resande att få dricka av det.

2. En man som svor lojalitet till en härskare och han gjorde det endast för att få världsliga fördelar. Om härskaren ger honom någonting så tillfredsställer det honom och om härskaren vägrar honom någonting, så blir han missnöjd.

3. En man som hade varor till salu och skyltade med dem efter ’Asr bönen och sade, ’Vid Allah, Ingen Annan har rätt att dyrkas, jag har givit så mycket för mina varor’, och någon tror honom (och köper dem).’’

Profeten reciterade då, ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...’. (3:77)

Volym 3, bok 40, nummer 548

Berättat av ‘Abdullah bin Az-Zubair:

En Ansari man grälade med Az-Zubair i profetens närvaro om Harra kanalerna som användes för att bevattna dadelpalmerna. Ansari mannen sade till Az-Zubair, ’’Låt vattnet rinna’’ men Az-Zubair vägrade att göra det. Så det hela fördes inför profeten som sade till Az-Zubair, ’’Oh Zubair! Bevattna (din mark) och låt sedan vattnet rinna till din granne.’’ När Ansari mannen hörde det blev han arg och sade till profeten, ’’Är det för att han (dvs Zubair) är din mosters son?’’ När profeten hörde detta så förändrades hans ansiktsfärg (på grund av ilska) och han sade, ’’Oh Zubair!  Bevattna (din mark) och håll sedan tillbaka vattnet när det når murarna mellan groparna runt träden.’’ Zubair sade, ’’Vid Allah, jag tror att den här versen uppenbarades vid detta tillfälle’’ – ’’Nej, vid din Herre! De är inte (sanna) troende förrän de sätter dig (Muhammad) som domare att döma mellan sig i alla sina tvister...’’ (4:65)

Volym 3, bok 40, nummer 549

Berättat av ‘Urwa:

När en man från Ansar grälade med Az-Zubair sade profeten, ’’Oh Zubair! Bevattna (din mark) först och låt sedan vattnet flöda (till andras mark).’’ När Ansar hörde det sade han (till profeten), ’’Det beror på att han är din mosters son.’’ Då sade profeten, ’’Oh Zubair! Bevattna tills vattnet når murarna mellan groparna runt träden och sluta sedan (dvs låt vattnet ta sig vidare till andras mark).’’ Jag tror att följande vers uppenbarades gällande detta: ’’Nej, vid din Herre! De är inte (sanna) troende förrän de sätter dig (Muhammad) som domare att döma mellan sig i alla sina tvister...’’ (4:65)

Volym 3, bok 40, nummer 550

Berättat av ‘Urwa bin Az-Zubair:

En Ansari man grälade med Az-Zubair om en kanal i Harra som användes för att bevattna dadelpalmer. Allahs Budbärare, beordrade Az-Zubair att vara måttlig och sade, ’’Oh Zubair! Bevattna (din mark) först och lämna sedan vatten till din granne.’’ Ansari mannen sade, ’’Beror det på din mosters son?’’ När Allahs Budbärare hörde det så ändrades hans ansiktsfärg och han sade, ‘’Oh Zubair! Bevattna (din mark) och håll tillbaka vattnet när det når murarna mellan groparna runt träden.’’ Så Allahs Budbärare gav Zubair hans fulla rätt. Zubair sade, ’’Vid Allah, den följande versen uppenbarades i samband med detta.’’ ’’Nej, vid din Herre! De är inte (sanna) troende förrän de sätter dig (Muhammad) som domare att döma mellan sig i alla sina tvister...’’ (4:65)

(En tidigare återberättare) Ibn Shihab sade till Juraij (en annan återberättare), ‘’Ansar och andra människor tolkade profetens uttalande som, ‘Bevattna (din mark) och håll tillbaka vattnet när det når murarna mellan groparna runt träden’, vilket betyder upp till anklarna.’’

Volym 3, bok 40, nummer 551

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’När en man var ute och gick kände han sig törstig och gick ner i en brunn och drack vatten från den. När han kom upp från den, såg han en hund som flåsade och åt lera på grund av omåttlig törst. Mannen sade, ’Denna (hund) lider av samma problem som jag gör. Så han (gick ner i brunnen) fyllde sin sko med vatten, höll sedan fast den med sina tänder och klättrade upp och gav hunden vatten. Allah tackade honom för hans (goda) gärning och gav honom förlåtelse.’’ Folket sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Finns det en belöning för oss när vi ger till djuren?’’ Han svarade, ’’Ja, det finns en belöning i att ge till allt levande.’’ 

Volym 3, bok 40, nummer 552

Berättat av Asma bint Abu Bakr:

Profeten bad förmörkelse bönen, och sade sedan, ’’Helvetet visades upp så nära att jag sade, ’Oh min Herre! Kommer jag att vara en av dess innevånare?’’ Plötsligt såg han en kvinna. Jag tror att han sade, som blev riven av en katt. Han sade, ’’Vad är det med henne?’’ Han fick veta, ’’Hon hade hållit den fången (dvs katten) tills den dog av hunger.’’

Volym 3, bok 40, nummer 553

Berättat av ‘Abdullah bin ‘Umar:

Allahs Budbärare sade, ’’En kvinna blev torterad och sattes i Helveteselden på grund av en katt som hon hade hållit inlåst tills den dog av hunger.’’ Allahs Budbärare sade vidare, (Allah vet bättre) Allah sade (till kvinnan), ’Du varken gav den mat eller gav den vatten när du låste in den, inte heller gav du den friheten att äta jordens insekter.’’

Volym 3, bok 40, nummer 554

Berättat av Sahl bin Sad:

En gång gavs en bägare (full av mjölk eller vatten) till Allahs Budbärare och han drack av den. På hans högra sida satt det en pojke som var den yngste av dem som var närvarande och på hans vänstra sida satt det en äldre man. Profeten frågade, ’’Oh pojke! Tillåter du mig att ge (drycken) till de äldre personerna (först)?’’ Pojken sade, ’’Jag föredrar inte att någon tar min del från dig, Oh Allahs Budbärare!’’ Så han gav bägaren till pojken.

Volym 3, bok 40, nummer 555

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Vid Honom i Vars Händer min själ ligger, jag kommer att driva ut en del folk från min Hawdh (Profetens damm på Domedagen), så som främmande kameler drivs ut från deras privat område.’’

Volym 3, bok 40, nummer 556

Berättat av Ibn ‘Abbas:

Profeten sade, ’’Må Allah vara barmhärtig mot Ismaels moder! Om hon hade lämnat Zam-Zam vattnet (fontän) som det var (utan att anlägga en bassäng för att behålla vattnet), (eller sade, ’’Om hon inte hade tagit handfullt av dess vatten’’) skulle det ha varit en rinnande ström. Jurhum (en arabisk stam) kom och frågade henne, ’Får vi slå oss ner vid din boplats?’ Hon sade, ’Ja, men ni har ingen rätt till ägandet av vattnet.’ De gick med på det.’’

Volym 3, bok 40, nummer 557

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Det finns tre personer Allah inte kommer att tala till eller titta på, på Återuppståndelsen Dag. (De är):

1. En man som svär en falsk ed att han har erbjudits för sina varor så mycket mera än vad han givits.

2. En man som svär falskt efter ’Asr bönen för att lägga beslag på en muslims egendom.

3. En man som håller tillbaka sitt överflödiga vatten. Allah kommer att säga till honom, ’’Idag kommer Jag att hålla tillbaka Min Nåd från dig så som du höll tillbaka flödet av det som du inte har skapat.’’

Volym 3, bok 40, nummer 558

Berättat av As-Sab bin Jathama:

Allahs Budbärare sade, ’Ingen Hima förutom för Allah och Hans Budbärare. Det har berättats för oss att Allahs Budbärare kallade en plats vid namn An-Naqi för Hima, och ’Umar kallade platserna Ash-Sharaf och Ar-Rabadha för Hima (betande djur avsedda för Zakat).

Volym 3, bok 40, nummer 559

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Att ha hästar kan vara en källa till belöning för en del (män), en tillflykt för andra (dvs när det innebär att tjäna ens levebröd) eller en börda för en tredje. För den som har hästar som kan vara en källa till belöning,  som har dem för Allahs sak (förbereder sig för krig för Allahs sak) och binder den med ett långt rep vid en betesmark (eller en trädgård). Han kommer att få en belöning likvärdig med vad dess långa rep tillåter den att äta av betesmarken eller trädgården och om den hästen sliter av sitt rep och tar sig förbi en eller två kullar, då kommer dess hovsteg och dess gödsel att vara som goda gärningar för dess ägare; och om den passerar förbi en flod och dricker från den, så kommer det också anses vara en god gärning för dess ägare även om han inte hade någon avsikt att just då ge den vatten. Hästar är en tillflykt från fattigdom för den andra personen som håller sig med hästar för att tjäna sitt levebröd för att inte behöva tigga från andra, och på samma gång ger han Allah rätt (dvs Rakat) (från den rikedom som han förtjänar och använder dem i tex handel) och som inte överbelastar dem. Den som endast har hästar för sin stolthets skull och för att visa upp sig och som ett medel att skada muslimerna, hans hästar kommer att vara en källa till synder för honom.’’ När Allahs Budbärare tillfrågades om åsnor, svarade han, ’’Ingenting speciellt uppenbarades för mig angående åsnor, förutom denna omfattande vers:

" Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det, och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det." (99:7-8) 

Volym 3, bok 40, nummer 560

Berättat av Zaid bin Khalid:

En man kom till Allahs Budbärare och frågade om Al-Luqata (en sak som fallit ner till marken). Profeten sade, ’’Lägg märke till dess behållare och dess innehållande material och gör sedan ett allmänt tillkännagivande om det under ett års tid och om ägaren ger sig till känna, ge det till honom, annars kan du använda det som du vill.’’ Mannen sade, ’’Hur är det med vilsegångna får?’’ Profeten sade, ’’De är för dig, din broder eller för vargen.’’ Mannen sade, ’’Hur är det med en vilsegången kamel?’’ Profeten sade, ’’Varför ska du ta den när den har sin egen vattenbehållare (dess puckel) och dess hovar och den kan nå platser där det finns vatten och kan äta från träden tills dess ägare finner den?’’

Volym 3, bok 40, nummer 561

Berättat av Az-Zubair bin Al ‘Awwam:

Profeten sade, ’’Utan tvekan, det är bättre att ta ett rep (och hugga) och binda en bunt av ved och sälja det och genom det kommer Allah att hålla den personens ansikte borta (från Helveteselden), och att göra detta istället för att tigga från andra att ge honom något som de kanske ger honom eller inte ger honom.’’

Volym 3, bok 40, nummer 562

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Utan tvekan så är det bättre om du samlar ihop en bunt ved och bär den på din rygg (och på så sätt förtjänar ditt levebröd) hellre än att be någon annan ge dig något som han kanske ger dig eller kanske inte ger dig.’’

Volym 3, bok 40, nummer 563

Berättat av Husain bin Ali:

Ali bin Abi Talib sade, ’’Jag fick en hon-kamel som min lott av krigsbyte på dagen (för slaget) vid Badr, och Allahs Budbärare gav mig en annan hon-kamel. Jag lät dem båda knäböja vid en av Ansars dörrar, då jag hade för avsikt att bära Idhkhir på dem för att sälja det och använda dess pris för min bröllopsmottagning när jag skulle gifta mig med Fatima. En guldsmed från Bani Qaynuqa’ var med mig. Hamza bin ’Abdul-Muttalib befann sig i det huset och drack vin och en kvinnlig sångerska reciterade: ’’Och Hamza! (Döda) de (två) tjocka hon-kamelerna (och servera dem till dina gäster).’’

Så Hamza tog sitt svärd och gick emot de två hon-kamelerna och skar av deras puckel och öppnade upp deras sidor och tog en del av deras lever.’’ (Jag sade till Ibn Shihab, ’’Tog han från deras pucklar?’’ Han svarade, ’’Han skar av deras pucklar och bar bort dem.’’) Ali sade vidare, ’’När jag såg den förskräckliga synen, gick jag till profeten och berättade för honom dessa nyheter. Profeten kom ut i sällskap med Zaid bin Haritha som då var tillsammans med honom och jag gick också med dem. Han gick till Hamza och talade strängt till honom. Hamza tittade upp och sade, ’Är ni inte endast slavar till mina förfäder?’ Profeten drog sig tillbaka och gick ut. Denna incident skedde före förbudet om att inta alkoholhaltiga drycker kom.’’

Volym 3, bok 40, nummer 564

Berättat av Anas:

Profeten beslutade att anslå en del av (den obrukade marken i) Bahrain till Ansar. Ansar sade, ’’(Vi kommer inte att acceptera den) tills du ger en liknande del till våra utvandrade bröder (från Quraish),’’ Han sade, ’’(Oh Ansar!) Ni kommer snart se en del människor ge företräde till andra, så förbli tålmodiga tills ni möter mig (på Återuppståndelsens Dag).’’

Volym 3, bok 40, nummer 565

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’En av hon-kamelens rättigheter är att den skall mjölkas vid en plats där det finns tillgång på vatten.’’

Volym 3, bok 40, nummer 566

Berättat av Zaid bin Thabit:

Profeten tillät försäljning av dadlar från ’Araya mot mogna dadlar genom att bedöma antalet av dem (eftersom de fortfarande sitter kvar på träden).

Volym 3, bok 40, nummer 567

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

Profeten förbjöd försäljning av det som kallas Al-Mukhabara, Al-Muhaqala och Al-Muzabana och försäljning av frukt tills de är fria från skador. Han förbjöd försäljning av frukt förutom för pengar, men med undantag för ’Araya.

Volym 3, bok 40, nummer 568

Berättat av Abu Huraira:

Profeten tillät försäljning av dadlar från ’Araya gällande mogna dadlar genom att uppskatta dess värde som skulle beräknas vara mindre än fem Awsug eller fem Awsug. (Dawud, en tidigare återberättare är inte säker på det korrekta beloppet).

Volym 3, bok 40, nummer 569

Berättat av Rafi’ bin Khadij och Sahl bin Al Hathma: