Volym 3, bok 48, nummer 805

Berättat av Urwa Al-Musayyab, Alqama bin Waqqas och Ubaidullah bin Abullah:

När det gäller historien om ’Aisha och deras berättelser intygade varandra, när lögnarna sade det som de hade hittat på om ’Aisha, och den gudomliga uppenbarelsen var försenad, då skickade Allahs Budbärare efter ’Ali och Usama för att rådgöra med dem om att skilja sig från sin fru (dvs ’Aisha). Usama sade, ’Behåll din fru, då det enda vi känner till om henne är gott.’’ Barira sade, ’’Jag kan inte anklaga henne för någon brist förutom att hon fortfarande är en ung flicka som sover, försummar sin familjs deg som de tama getterna kommer för att äta (dvs hon var för naiv för att bedra sin man).’’ Allahs Budbärare sade, ’’Vem kan hjälpa mig att ta hämnd på den mannen som har skadat mig genom att vanära min familjs rykte? Vid Allah, jag känner inte till någonting annat om min familj förutom gott och de nämnde (dvs anklagade) en man om vilken jag inte visste någonting annat än gott.’’

Volym 3, bok 48, nummer 806

Berättat av Abdullah bin ’Umar:

Allahs Budbärare och Ubai bin Kaab Al-Ansari gick till trädgården där Ibn Saiyad brukade bo. När Allahs Budbärare gick in i (trädgården), så började han (dvs Allahs Budbärare) att gömma sig bakom dadelpalmerna då han i hemlighet ville höra vad Ibn Saiyad sade före han fick syn på honom. Ibn Saiyad låg insvept i en mjuk, dekorerad filt och låg och mumlade på sin säng. Ibn Saiyads moder såg profeten som gömde sig bakom dadelpalmernas stammar. Hon vände sig till Ibn Saiyad och sade, ’’Oh Saf, detta är Muhammad.’’ När Ibn Saiyad hörde det slutade han mumla (eller blev försiktig), profeten sade, ’’Om hon hade lämnat honom i ostördhet, skulle han ha sagt sanningen.’’ (Se hadith, nummer 290, volym 4 för detaljer.)

Volym 3, bok 48, nummer 807

Berättat av ‘Aisha:

Rifa’a Al-Qurazis fru kom till profeten och sade, ’’Jag var Rifa’as fru, men han skilde sig från mig och det var en slutlig oåterkallelig skilsmässa. Sedan gifte jag mig med Abdur Rahman bin Az-Zubair men han är impotent.’’ Profeten frågade henne, ’Vill du gifta om dig med Rifa’a? Du kan inte göra det såvida du inte har fullföljt samlag med din nuvarande man.’’ Abu Bakr satt tillsammans med Allahs Budbärare och Khalid bin Said bin Al-’As stod i dörren och väntade att få tillåtelse att komma in. Han sade, ’’Oh Abu Bakr! Hör du vad denna (kvinna) uppriktigt framlägger för profeten?’’

Volym 3, bok 48, nummer 808

Berättat av Abdullah bin Abu Mulaika från ‘Uqba bin Al-Harith:

’Uqba gifte sig med dottern till Abu Ihab bin Aziz, och då kom en kvinna och sade, ’’Jag ammade ’Uqba och hans fru.’’ ’Uqba sade till henne, ’’Jag känner inte till att du har ammat mig och du berättade inte det för mig.’’ Han skickade sedan någon till Abu Ihabs hus för att förfråga sig om det men de visste inte om hon hade ammat deras dotter. Sedan gick ’Uqba till profeten i Medina och frågade honom om det. Profeten sade till honom, ’’Hur (kan du ha kvar din fru) efter det som har sagts (att ni båda har ammats av samma kvinna)?’’ Så han skilde sig från henne och hon gifte sig med en annan (man).

Volym 3, bok 48, nummer 809

Berättat av ‘Umar bin Al-Khattab:

Folk blev (ibland) dömda när uppenbarelsen av den Gudomliga Uppenbarelsen kom under Allahs Budbärares livstid, men nu finns det inte längre några (nya uppenbarelser). Nu dömer vi er genom de gärningar ni praktiserar öppet, så vi kommer att lita på och favorisera den som gör goda gärningar framför våra ögon, och vi kommer inte att ställa honom till svars för vad han gör i hemlighet, för Allah kommer att döma honom för det; men vi kommer inte att lita på eller tro på den som framlägger en ond gärning för oss även om han gör anspråk på att hans avsikter var goda.

Volym 3, bok 48, nummer 810

Berättat av Anas:

Ett begravningståg passerade framför profeten och folket ärade den avlidne. Profeten sade, ’’Den har försäkrats (Paradiset).’’ Ett annat begravningståg passerade förbi och folket talade illa om den avlidne. Profeten sade, ’’Den har försäkrats  (Helvetet).’’ Allahs Budbärare tillfrågade, ’’Oh Allahs Budbärare! Du sade att det har försäkrats för båda två?’’ Profeten sade, ’’Vittnesmålet för folket (accepteras), (för) den troende är Allahs vittne på jorden.’’

Volym 3, bok 48, nummer 811

Berättat av Abu Al-Aswad:

En gång begav jag mig till Medina där det pågick en epidemi och människor dog i snabb takt. Jag satt med ’Umar och en begravningsprocession passerade förbi. Folket ärade den avlidne. ’Umar sade, ’’Det har bekräftats.’’ (Paradiset). Sedan passerade en annan begravningsprocession förbi. Folket ärade den avlidne. ‘Umar sade, ‘’Det har bekräftats (Paradiset).’’ Sedan passerade en tredje begravningsprocession förbi och folket talade illa om den avlidne. ’Umar sade, ’’Det har bekräftats (Helvetet).’’ Jag frågade ’Umar, ’’Oh ledare för de troende! Vad är det som har bekräftats?’’ Han sade, ’’Jag har sagt vad profeten sade. Han sade, ’Allah kommer att tillåta inträde till Paradiset för den muslim vars goda karaktär har bevittnats av fyra personer.’ Vi frågade profeten, ’Om det bara finns tre vittnen?’ Han sade, ’Även tre.’ Vi frågade, ’Om det bara finns två?’ Han sade, ’Även två.’ Men vi frågade honom inte hur det var med ett vittne.’’  

Volym 3, bok 48, nummer 812

Berättat av ’Aisha:

Aflah bad om tillåtelse att besöka mig men jag gav inte min tillåtelse. Han sade, ’’Täcker du dig inför mig även om jag är din farbror?’’ ’Aisha sade, ’’Vad menar du?’’ Aflah svarade, ’’Du ammades av min broders fru med min broders mjölk. Jag frågade Allahs Budbärare om det och han sade, ’’Aflah har rätt, så tillåt honom att besöka dig.’’

Volym 3, bok 48, nummer 813

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade om Hamzas dotter, ’’Jag har inte laglig rätt att gifta mig med henne, då foster relationer är som blod relationer (när det gäller äktenskapliga ting). Hon är dotter till min fosterbroder.’’

Volym 3, bok 48, nummer 814

Berättat av Amra bint ’Abdur-Rahman:

Att frun till profeten sade att en gång när profeten befann sig i hennes hus, så hörde hon en man be Hafsa om tillåtelse att få komma in i hennes hus. ’Aisha sade, "Oh Allahs budbärare! Det är en man som ber om tillåtelse att få komma in i ditt hus". "’Aisha berättade att profeten sade,  "Jag tror att den mannen är Hafsas foster morbror." Aisha sade, ’’Om den och den skulle leva (dvs hennes foster farbror) skulle han tillåtas att besöka mig?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Ja, det skulle han, då foster relationer anses vara som blod relationer (gällande äktenskapliga ting).’’

Volym 3, bok 48, nummer 815

Berättat av ’Aisha:

En gång kom profeten till mitt hus när en man fanns i det. Han sade, ’’Oh ’Aisha! Vem är den här (mannen)?’’ Jag svarade, ‘Min foster broder.’’ Han sade, ‘’Oh ‘Aisha! Känn till dina foster bröder, då fosterskap endast är giltigt om det sker under amningsperioden (före två års ålder).’’

Volym 3, bok 48, nummer 816

Berättat av ’Urwa bin Az-Zubair:

En kvinna begick stöld under Ghazwa vid besegringen (av Mecka) och hon togs till profeten som beordrade att hennes hand skulle huggas av. ’Aisha sade, ’’Hennes ånger var den bästa och hon gifte sig (senare) och brukade komma till mig (efter det) och jag brukade framlägga hennes behov för Allahs Budbärare.’’

Volym 3, bok 48, nummer 817

Berättat av Zaid bin Khalid:

Allahs Budbärare beordrade att en ogift man som hade begått olagligt samlag skulle straffas  med etthundra piskrapp och skickas i exil under ett år.

Volym 3, bok 48, nummer 818

Berättat av An-Nu’man bin Bashir:

Min moder bad min fader att ge mig en gåva från sin egendom och han gav den till mig efter en viss tvekan. Min moder sade att hon inte skulle vara nöjd om inte profeten gjordes till ett vittne till det. Då jag var en liten pojke, tog min fader tag i min hand och gick med mig till profeten. Han sade till profeten, ’’Hans moder, bint Rawaha, bad mig att ge den här pojken en gåva.’’ Profeten sade, ’’Har du även andra söner förutom honom?’’ Han sade, ’’Ja.’’ Profeten sade, ’’Gör mig inte till ett vittne till orättvisa.’’ Berättat av Ash-Shabi att profeten sade, ’’Jag vill inte bli ett vittne till orättvisa.’’

Volym 3, bok 48, nummer 819

Berättat av Zahdam bin Mudrab:

Jag hörde Imran bin Husain säga, ’’Profeten sade, ’De bästa människorna är de som lever under min generation, sedan de som kommer efter dem, och de som kommer därefter (den andra generationen).’’ Imran sade, ’’Jag vet inte om profeten nämnde två eller tre generationer efter er nuvarande generation. Profeten tillade, ’’Det kommer att komma en del människor efter er, som kommer att vara oärliga och som inte kommer att vara trovärdiga och som kommer att ge vittnesmål (bevis) utan att ha blivit ombedda att ge vittnesmål, och som kommer att avge löften men som inte kommer att uppfylla sina löften, och fetma kommer att framträda bland dem.’’

Volym 3, bok 48, nummer 820

Berättat av ’Abdullah:

Profeten sade, ’’Människorna i min generation är de bästa, sedan de som följer efter dem, och sedan de som följer efter dem. Efter det kommer det att komma en del människor vars vittnesmål kommer att gå före deras svurna eder, och deras svurna eder kommer att gå före deras vittnesmål.’’ Ibrahim (en återberättare) sade, ’’Vi brukade bli slagna för att ge svurna eder genom att säga, ’’Jag bevittnar i Allahs Namn eller genom Allahs Förbund.’’

Volym 3, bok 48, nummer 821

Berättat av Anas:

Profeten frågades om de stora synderna. Han sade, ’’De är:

1. Att blanda in andra i dyrkan av Allah

2. Att inte vara plikttrogen mot sina föräldrar

3. Att döda en person (som Allah har förbjudit att döda) (dvs att begå brottet mord)

4. Att avge falskt vittnesmål

Volym 3, bok 48, nummer 822

Berättat av Abu Bakra:

Profeten sade tre gånger, ’’Skall jag informera er om de värsta av de största synderna?’’ De sade, ’’Ja, Oh Allahs Budbärare!’’ Han sade, ’’Att blanda in andra i dyrkan av Allah och att inte vara plikttrogen mot sina föräldrar.’’ Profeten satte sig sedan upp efter att han hade lutat sig (emot en kudde) och sade, ’’Och jag varnar er alla för att avge falska vittnesmål’’, och han fortsatte att säga den varningen tills vi trodde att han inte skulle sluta.’’ (Se hadith nummer 7, volym 8)

Volym 3, bok 48, nummer 823

Berättat av ’Aisha:

Profeten hörde en man (recitera Koranen) i moskén, och han sade, ’’Må Allah skänka Sin Barmhärtighet över honom. Utan tvivel fick han mig att ihågkomma de och de verserna i den och den sura som jag hade tappat bort (i minnet).

Berättat av ’Aisha: Profeten utförde Tahadjud bönen i mitt hus, och sedan hörde han ’Abbads röst som bad i moskén, och sade, ’’Oh ’Aisha! Är det ’Abbads röst?’’ Jag sade, ’’Ja.’’ Han sade, ’’Oh Allah! Var barmhärtig mot ’Abbad!’’

Volym 3, bok 48, nummer 824

Berättat av ’Abdullah bin ’Umar:

Profeten sade, ’’Bilal utropar Adhan när det fortfarande är natt (före gryningen), så ät och drick tills nästa Adhan utropas (eller tills ni hör Um Maktums sons  Adhan).’’ Um Maktums son  var en blind man som inte utropade Adhan tills det berättades för honom att det var gryning.

Volym 3, bok 48, nummer 825

Berättat av Al-Miswar bin Makhrama:

En del ytterplagg togs emot. Profeten och min fader (Makhrama) sade till mig, ‘’Låt oss gå till profeten så att han kan ge oss någonting från plaggen.’’ Så min fader stod i dörren och talade. Profeten kände igen hans röst och kom ut och bar ett plagg och berättade för Makhrama om den goda kvaliteten i plagget och tillade, ’’Jag har behållit det här för dig, jag har behållit det här för dig.’’

Volym 3, bok 48, nummer 826

Berättat av Abu Said Al-Khudri:

Profeten sade, ’’Är inte vittnesmålet av en kvinna likvärdigt med hälften av en mans?’’ Kvinnan sade, ’’Jo.’’ Han sade, ’’Det beror på att det finns en brist i en kvinnas sinne.’’ 

Volym 3, bok 48, nummer 827

Berättat av ’Uqba bin Al-Harith:

Att han hade gift sig med Um Yahya bint Abu Ihab. Han sade, ’’En svart slav kom och sade, ’Jag har ammat er båda.’ Jag nämnde sedan det för profeten som då vände sitt ansikte åt sidan.’’ ’Uqba sade sedan, ’’Jag gick till den andra sidan och berättade om det för profeten. Han sade, ’Hur kan du (behålla henne som din fru) när damen här har sagt att hon har ammat er båda två (dvs dig och din fru?)’’ Så profeten beordrade honom att skilja sig från henne.

Volym 3, bok 48, nummer 828

Berättat av ’Uqba bin Al-Harith:

Jag gifte mig med en kvinna och senare kom det en annan kvinna och sade, ’’Jag har ammat er båda.’’ Så jag gick till profeten (för att fråga honom om det). Han sade, ’’Hur kan du (behålla henne som din fru) när det har sagts (att ni är foster syskon?’’ Lämna (skilj dig från) henne.’’

Volym 3, bok 48, nummer 829

Berättat av ’Aisha:

(Frun till profeten). När Allahs Budbärare hade för avsikt att bege sig iväg på en resa, brukade han dra lott bland sina fruar och brukade ta med den på vilken lotten föll. Under en av hans Ghazwa drog han lott bland oss och lotten föll på mig, och jag fortsatte tillsammans med honom efter att Allah hade påbjudit kvinnor att använda slöja. Jag bars på en Hawdadj (på en kamel) och klev av när jag fortfarande satt i den. När Allahs Budbärare var färdig med sin Ghazwa och återvände hem och vi närmade oss staden Medina, beordrade Allahs Budbärare oss att fortsätta under natten. När ordern kom om avsittning, gick jag tills jag gått förbi armén för att utföra mitt naturbehov. När jag var färdig återvände jag (till lägret) för att avresa (med de andra) och jag insåg plötsligt att mitt halsband var borta. Så jag återvände för att leta efter det och blev försenad på grund av det. Folket som brukade bära mig på kamelen, kom till min Hawdadj och satt den på kamelens rygg, de trodde att jag fanns i den, då kvinnor på den tiden var lätta, smala och magra, och inte brukade äta så mycket. Så dessa människor kände inte skillnad i tyngden av Hawdadj  när de lyfte upp den, och de placerade den över kamelens rygg. Vid den tidpunkten var jag en ung dam. De satte kamelen i rörelse och fortsatte framåt. Jag hittade mitt halsband efter att armén hade givit sig iväg, och kom till deras läger men kunde inte hitta någon. Så jag gick till den plats där jag brukade stanna, jag tänkte att de skulle upptäcka min frånvaro och komma tillbaka och leta efter mig. När jag befann mig i den situationen, kände jag mig trött och somnade.   

Safwan bin Mu’attal As-Sulami Adh-Dhakwani befann sig efter armén och nådde fram till det ställe där jag uppehöll mig på morgonen. När han såg en sovande person kom han fram till mig, och han brukade se mig före jag beslöjade mig. Så jag steg upp när jag hörde honom säga, ’" Inna lil-lâhi wa Inna ileyhi râdji’ûn (Vi tillhör Allah och vi ska återvända till Honom).’’ Han fick sin kamel att knäböja. Han klev ner från sin kamel, och lade sina ben framför kamelens ben och sedan red och satt jag över den. Safwan började att gå, han ledde kamelen genom att hålla i repet tills vi nådde fram till armén som hade stannat för att vila vid middagstid. De som sedan var ämnade för ödeläggelse föll till ödeläggelse, (en del människor anklagade mig falskt) och ledaren för de som anklagade falskt var ’Abdullah bin Ubai bin Salul. Efter det återvände vi till Medina, och jag var sedan sjuk under en månad och under tiden spred folket förfalskade uttalanden från de som anklagade falskt. När jag hade mina krämpor kände jag det som om jag inte fick ta emot den vanliga vänligheten som profeten brukade visa mig när jag var sjuk. Men han brukade komma, hälsa och säga, ’’Hur är det (flicka)?’’ Jag visste ingenting om vad som pågick tills jag tillfrisknade från mina krämpor och gick ut med Um Mistah till Manasi där vi brukade utföra våra naturbehov och vi brukade inte gå för att utföra våra naturbehov förutom under nätterna, det här var under den tiden före vi hade toaletter nära våra hus. Och denna vana som vi hade liknade den som de gamla araberna hade i det öppna landskapet (eller borta från deras hus). Så jag och Um Mistah bint abi Ruhm gick ut för att gå. Um Mistah snubblande på grund av sin långa klädedräkt och då sade hon, ’Låt Mistah bli ruinerad.’ Jag sade, ’Du använder ett dåligt ord. Varför ofredar du en man som deltog i (kriget av) Badr?’ Hon sade, ’Oh Hantah (du har inte) hört vad de har sagt?’ Sedan berättade hon för mig om de falska anklagarnas rykten.

Min sjukdom förvärrades och när jag återvände hem, kom Allahs Budbärare till mig, och efter att ha hälsat på mig sade han, ’Hur är det (flicka)?’ Jag bad honom att tillåta mig att besöka mina föräldrar. Jag ville med säkerhet få reda på nyheterna genom dem, Allahs Budbärare tillät mig att göra det, och jag begav mig iväg till mina föräldrar och frågade min moder, ’Vad talar folket om?’ Hon sade, ’Oh min dotter! Bry dig inte om det. Vid Allah, det har aldrig funnits en mer förtjusande kvinna som älskas av sin man som har även andra fruar, så att kvinnor därför måste förfalska falska nyheter om henne,’ Jag sade, ’Ärad vare Allah! Talar människor verkligen om det?’ Den natten grät jag och kunde inte sova tills morgonen. På morgonen kallade Allahs Budbärare på Ali bin Abi Talib och Usama bin Zaid när han såg att den Gudomliga uppenbarelsen var försenad, för att konsultera dem om att skiljas från sin fru (dvs ’Aisha). Usama bin Zaid sade att han kände till profetens fruars goda rykte och tillade, ’Oh Allahs Budbärare! Behåll din fru, för vid Allah, vi känner bara till gott om henne.’ ’Ali bin Abu Talib sade, ’Oh Allahs Budbärare! Allah har inte förelagt restriktioner för er, och det finns många andra kvinnor förutom henne, ändå så kan du fråga den kvinnliga tjänaren som kommer att berätta sanningen för dig.’ När Allahs Budbärare hörde det kallade han på Barira  och sade, ’Oh Barira . Har du någonsin sett någonting som har fått dina misstankar att öka när det gäller henne?’ Barira  sade, ’Nej vid Allah som har skickat dig med Sanningen, jag har aldrig i henne sett något felaktigt förutom att hon är en flicka i omogen ålder, som ibland försummar sin familjs deg som de tama getterna kommer för att äta.’ Den dagen gick Allahs Budbärare upp i predikstolen och bad att någon skulle hjälpa honom med att straffa ’Abdullah bin Ubai bin Salul. Allahs Budbärare sade, ’Vem vill hjälpa mig att bestraffa den person (’Abdullah bin Ubai bin Salul) som har gjort mig illa genom att sprida förtal om min familjs rykte? Vid Allah, jag känner bara till gott om min familj, och de har anklagat en person som jag bara känner till gott om, och han har aldrig gått in i mitt hus förutom i mitt sällskap.’ 

Saad bin Mu’adh ställde sig upp och sade, ’Oh Allahs Budbärare! Vid Allah, jag ska befria dig från honom. Om den mannen är från stammen Aus, då ska vi hugga av honom huvudet och om han är från våra bröder, Khazraj beordra oss då att vi fullföljer din order.’ När Saad bin ’Ubada som var ledare för Kharzraj, som tidigare hade varit en from man, hörde detta så ställde han sig upp, hans iver för sin stam motiverade honom, och han sade, ’Vid Allah, du har ljugit; du kan inte döda honom, och du kommer aldrig att kunna döda honom.’ När Usaid bin Al-Hadir hörde detta ställde han sig upp och sade (till Saad bin ’Ubada), ’Vid Allah! Du är en lögnare. Vid Allah, vi kommer att döda honom, och du är en hycklare, som försvarar hycklare.’ När de två stammarna Aus och Khazraj fick höra det blev de upphetsade och skulle börja slåss mot varandra, medan Allahs Budbärare stod vid predikstolen. Han gick ner och lugnade ner dem tills de blev tysta och han höll tyst. Den dagen grät jag så mycket så att mina tårar varken tog slut, inte heller kunde jag sova.

På morgonen var mina föräldrar med mig och jag hade gråtit under två nätter och en dag, tills jag trodde att min lever skulle brista på grund av min gråt. När mina föräldrar satt tillsammans med mig och jag grät, bad en Ansari kvinna om mitt tillstånd att få komma in och jag tillät henne att komma in. Hon satte sig ner och började att gråta tillsammans med mig. När vi satt på det sättet kom Allahs Budbärare och satte sig ner och han hade inte satt sig ner tillsammans med mig sedan den dagen de hade förfalskat sina anklagelser. Ingen uppenbarelse gällande mitt fall kom till honom under en månad. Han reciterade Tashahhud (dvs Ingen har rätt att dyrkas förutom Allah och Muhammad är Hans Budbärare) och sade sedan, ’Oh ’Aisha! Jag har fått veta det och det om dig; om du är oskyldig, då kommer Allah snart att avslöja att du är oskyldig, och om du har begått en synd, ångra dig då och be Allah om förlåtelse.’ När Allahs Budbärare hade avslutat sitt tal upphörde mina tårar helt och det fanns inte ens en droppe kvar. Jag bad att min fader skulle svara Allahs Budbärare i mitt ställe. Min fader sade, ’Vid Allah, jag vet inte vad jag ska säga till Allahs Budbärare.’ Jag sade till min moder, ’Tala med Allahs Budbärare i mitt ställe.’ Hon sade, ’Vid Allah, jag vet inte vad jag ska säga till Allahs Budbärare.’

Jag var en ung flicka och hade inte stor kunskap om Koranen. Jag sade, ’Vid Allah, jag vet att ni har lyssnat på vad människor säger och det har fastnat i era sinne och ni har tagit det för att vara sanningen. Nu om jag säger till er att jag är oskyldig och Allah vet att jag är oskyldig, skulle ni inte tro på mig och om jag erkände falskt för er att jag är skyldig, och Allah vet att jag är oskyldig så skulle ni tro på mig. Vid Allah, jag jämför inte min situation med er förutom när det gäller Josefs fader (dvs Jakob) som sade, ’Så (för mig) är tålamod det mest passande emot det som du påstår och det är Allah (Ensam) vars hjälp kan sökas.’ Sedan vände jag mig mot den andra sidan av min säng och hoppades att Allah skulle bevisa min oskuldsfullhet. Vid Allah, jag trodde aldrig att Allah skulle uppenbara den Gudomliga Uppenbarelsen i mitt fall, då jag ansåg mig själv vara undermålig att tala om den Heliga Koranen. Jag hade hoppats att Allahs Budbärare skulle ha en dröm i vilken Allah skulle bevisa min oskuldsfullhet. Vid Allah, Allahs Budbärare hade inte ställt sig upp och ingen hade lämnat huset när den Gudomliga Uppenbarelsen kom till Allahs Budbärare. Så försattes han i samma tillstånd som han brukade försättas i när han blev gudomligt inspirerad). Han svettades så mycket att droppar av svett droppade som pärlor, trots att det var en (kall) vinterdag. När Allahs Budbärares tillstånd var över, log han och det första ord han sade var, ’Aisha! Tacka Allah, för Allah har tillkännagivit din oskuldsfullhet.’ Min moder sade åt mig att gå till Allahs Budbärare. Jag svarade, ’Vid Allah, jag skall inte gå till honom och ska inte tacka någon förutom Allah.’ Så Allah uppenbarade: ’’Det var en grupp av era egna som spred det illvilliga  förtalet...’’ (24:11) 

När Allah gav tillkännagivandet av min oskuldsfullhet, sade Abu Bakr, som brukade ge till Mistah bin Uthatha eftersom han var hans släkting, ’Vid Allah, jag kommer aldrig att ge Mistah någonting på grund av vad han sade om ’Aisha.’ Men Allah uppenbarade senare: ‘’De av er som åtnjuter en gynnad ställning och lever i välstånd får aldrig vägra att hjälpa sina närmaste och de nödställda och dem som övergett ondskans rike för Guds sak; (har dessa begått fel) skall de förlåta dem och glömma. Eller önskar ni inte att Gud skall ge er Sin förlåtelse? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.’’ (24:22) Efter det sade Abu Bakr, ‘Ja! Vid Allah! Jag tycker om att Allah skall förlåta mig,’ och återupptog att hjälpa Mistah som han brukade hjälpa tidigare.

Allahs Budbärare frågade också Zainab bint Jahsh (dvs profetens fru) om mig och sade, ’Vad känner du till och vad har du sett?’ Hon svarade, ’Oh Allahs Budbärare! Jag avhåller mig från att ha säga att jag skulle ha hört eller sett det som jag inte har hört eller sett. Vid Allah, det enda jag känner till om ’Aisha är gott.’ ’Aisha tillade vidare, ’’Zainab tävlade med mig (med sin skönhet och för profetens kärlek), ändå så beskyddade Allah henne (från att vara ondsint) för hon var Gudsfruktande.’

Volym 3, bok 48, nummer 830

Berättat av Abu Bakra:

En man lovordade en annan man framför profeten. Profeten sade till honom, ’’Ve dig, du har huggit av din följeslagares hals, du har huggit av din följeslagares hals,’’ han upprepade det flera gånger och tillade sedan, ’’Den bland er som vill lovprisa sin broder skall säga, ’Jag tror han hade det och det, och Allah känner exakt till sanningen, och jag bekräftar inte någons goda uppförande inför Allah, men jag tror det och det om honom,’ om han verkligen känner till det som han säger om honom.’’

Volym 3, bok 48, nummer 831

Berättat av Abu Musa Al-Ashari:

Profeten hörde någon prisa en annan person och han överdrev i sitt prisande. Profeten sade, ’’Du har ruinerat eller huggit mannen i ryggen (genom att lovorda honom så mycket).’’

Volym 3, bok 48, nummer 832

Berättat av Ibn ’Umar:

Allahs Budbärare kallade på mig så att jag skulle komma till honom när det var tid för slaget vid Uhud, jag var då fjorton år gammal vid den tidpunkten, och han tillät mig inte att medverka i kriget, men han kallade mig till sig när det var tid för slaget vid Diket när jag var femton år gammal, och han tillåt mig att (delta i kriget).’’ Nafi sade, ’’Jag gick till ’Umar bin ’Abdul Aziz som var kalif vid den tidpunkten och berättade denna hadth för honom. Han sade, ’’Denna ålder (femton) är gränsen mellan barndom och manlighet,’’ och han skrev till sina guvernörer att de skulle betala ut lön till dem som hade nått femtonårsåldern.

Volym 3, bok 48, nummer 833

Berättat av Abu Said Al-Khudri:

Profeten sade, ’’Att bada på fredagen är obligatoriskt för dem som har nått pubertetsåldern.’’

Volym 3, bok 48, nummer 834

Berättat av ’Abdullah:

Allahs Budbärare sade, ’’Om någon svär en falsk ed för att kunna lägga beslag på en muslims egendom (orättfärdigt) genom den eden, då kommer Allah att vara arg på honom när han möter Honom igen.’’ Al-Ash’ath informerade mig genom att säga, ’’Vid Allah! Detta sades angående mig. Det var en dispyt angående en bit mark, mellan mig och en man från judarna som förnekade min rättighet. Jag tog honom till profeten. Allahs Budbärare frågade mig, ’Har du några bevis?’ Jag svarade nekande. Han sade till juden, ’’Svär en ed.’’ Jag sade, ’Oh Allahs Budbärare! Han kommer säkert att svära en ed och ta min egendom orättfärdigt.’ Så Allah uppenbarade, ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...’’ (3:77)

Volym 23, bok 48, nummer 835

Berättat av Ibn Abu Mulaika:

Ibn ’Abbas skrev att profeten gav sin dom utifrån grunden av svarandens ed.

Volym 3, bok 48, nummer 836

Berättat av Abu Wail:

Abdullah (bin Mas’ud) sade, ’’Den som svär en (falsk) ed för att ta någon egendom (orättfärdigt), på den kommer Allah att vara arg när han kommer att möta Honom. Allah bekräftade det genom Hans Gudomliga Uppenbarelse: ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...ett svårt lidande väntar dem.’’ (3:77) 

Volym 3, bok 48, nummer 837

Berättat av Ibn ’Abbas:

Hilal bin Umaiya anklagade sin fru inför profeten för att ha begått olagligt samlag med Sharik bin Sahma. Profeten sade, ’’Frambringa ett bevis, annars kan du få ta emot den lagliga bestraffningen (genom att piskas) på din rygg.’’ Hilal sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Om någon av oss såg en man över sin fru, skulle han gå och leta efter ett bevis.’’ Profeten fortsatte genom att säga, ’’Frambringa ett bevis eller annars kommer du att få ta emot den lagliga bestraffningen (genom att piskas) på din rygg.’’ Profeten nämnde sedan berättelsen om Li´an (som i den Heliga Boken). (Sura al-Nur 24).

Volym 3, bok 48, nummer 838

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Det finns tre personer som Allah varken kommer att tala med eller titta på, inte rengöra (från synder), och de kommer att få ett kännbart straff. (De är)

(1) En man som ägde överflödigt med vatten vid en väg och han höll tillbaka det från resande.

(2) En man som svär en trohetsed till en muslimsk ledare och endast svär den för världsliga vinningar. Om ledaren ger honom det som han vill ha, förblir han lydig gentemot det, annars står han inte fast vid det, - och

(3) En man som köpslår med en annan man efter ’Asr bönen och den andre mannen svär en falsk ed i (Allahs) namn och gör gällande att han har erbjudits så mycket för saken och den förste mannen (tror på honom och) köper det.’’

Volym 3, bok 48, nummer 839

Berättat av Ibn Mas’ud:

Profeten sade, ’’Den som svär en (falsk) ed för att kunna ta (andras) egendom, då kommer Allah att vara arg på honom när han möter Honom.’’

Volym 3, bok 48, nummer 840

Berättat av Abu Huraira:

Profeten bad några människor att svära en ed, och de skyndade sig att göra det. Profeten beordrade att lotter skulle dras bland dem för att se vem som först skulle svära sin ed.

Volym 3, bok 48, nummer 841

Berättat av ’Abdullah bin Abi Aufa:

En man visade fram en del varor på marknaden och svor en falsk ed att han hade erbjudits så mycket för dem även om han inte hade erbjudits det beloppet. Då uppenbarades följande Gudomliga vers: ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...ett svårt lidande väntar dem.’’ (3:77)  Ibn Aufa tillade, ‘’En sådan person som har beskrivits är en svekfull Riba ätare (dvs en som äter ränta). 

Volym 3, bok 48, nummer 842

Berättat av Abu Wail från Abdullah:

Profeten sade, ’’Den som svär en falsk ed för att ta en annan mans (eller sin broders) egendom, då kommer Allah att vara arg på honom när han möter Honom.’’ Sedan bekräftade Allah detta genom att uppenbara den Gudomliga versen; ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...ett svårt lidande väntar dem.’’ (3:77)  Al-Ash’ath träffade på mig och frågade, ‘’Vad sade ‘Abdullah till dig idag?’’ Jag sade, ‘’Det och det.’’ Han sade, ‘’Versen uppenbarades angående mitt fall.’’

Volym 3, bok 48, nummer 843

Berättat av Talha bin ’Ubaidullah:

En man kom till Allahs Budbärare och frågade honom om Islam. Allahs Budbärare sade, ’’Du måste utföra fem obligatoriska böner per dag och natt (24 timmar).’’ Mannen frågade, ’’Finns det någon mer obligatorisk bön för mig att utföra?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Nej, såvida du inte vill utföra Nawafil (dvs frivilliga böner).’’ Allahs Budbärare tillade sedan,’’Du måste fasta under Ramadan.’’ Mannen sade, ’’Måste jag fasta andra dagar?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Nej, såvida du inte vill iaktta frivillig fasta.’’ Sedan berättade Allahs Budbärare för honom om obligatorisk Zakat. Mannen frågade, ’’Måste jag ge någonting förutom det?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Nej såvida du inte vill ge frivilligt till välgörenhet.’’ Så mannen gick sin väg och sade, ’’Vid Allah, jag ska varken göra mer eller mindre än det.’’ Allahs Budbärare sade, ’’Om han har sagt sanningen så kommer han att vara framgångsrik.’’

Volym 3, bok 48, nummer 844

Berättat av Abdullah:

Profeten sade, ’’Den som måste avge en ed skall svära vid Allah eller förbli tyst.’’ (Dvs han skall inte svära vid annat än Allah.)

Volym 3, bok 48, nummer 845

Berättat av Um Salama:

En gång sade Allahs Budbärare, ’’Ni människor framlägger era fall inför mig och en del av er är mer vältaliga och övertalande i presentationen av sina argument. Så om jag ger någons rätt till någon annan (orätt) på grund av den senares (missvisande) framställan av fallet, så ger jag honom faktiskt en bit eld; så han skall inte ta det.’’

Volym 3, bok 48, nummer 846

Berättat av Abdullah bin ’Abbas:

Abu Sufyan berättade för mig att Herakles sade till honom, ’’När jag förhör mig om vad han (dvs Muhammad) beordrade er att göra, svarade ni att han beordrade er att etablera böner, att säga sanningen, att var kyska, att hålla era löften och att betala tillbaka förvaltningar.’’ Sedan tillade Herakles, ’’Dessa är sannerligen en profets egenskaper.’’

Volym 3, bok 48, nummer 847

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Tecknen för en hycklare är tre:

(1) När han talar säger han en lögn

(2) När han anförtros, visar han sig vara oärlig

(3) När han avger löften, bryter han sina löften.

Volym 3, bok 48, nummer 848

Berättat av Muhammad bin Ali:

Jabir bin Abdullah sade, ’’När profeten dog, mottog Abu Bakr en del egendom från Al-Ala bin Al-Hadrami. Abu Bakr sade till folket, ’’Den som har att få pengar från profeten, eller som har blivit lovad någonting av honom, skall komma till oss (så att vi kan betala honom hans rätt).’’ Jabir tillade, ’’Jag sade (till Abu Bakr), ’Allahs Budbärare lovade mig han skulle ge mig så mycket, och så mycket, och så mycket (han tog fram sin hand tre gånger)’’ Jabir tillade, ’’Abu Bakr räknade upp det till mig och gav mig femhundra (guld bitar), och sedan femhundra och sedan femhundra.’’

Volym 3, bok 48, nummer 849

Berättat av Said bin Jubair:

En jude från Hira frågade mig vilken av Musas två perioder (dvs profeten Moses) avslutade. Jag sade, ’Jag vet inte (men vänta) tills jag möter den mest lärde araben  och frågar honom om det. ’’ Så jag gick till Ibn ’Abbas och frågade honom om det. Han svarade, ’’Moses avslutade den längre och den kortare perioden.’’ Ibn ’Abbas tillade, ’’Det råder ingen tvekan om att en av Allahs budbärare alltid gör som han säger.’’

Volym 3, bok 48, nummer 850

Berättat av Ubaidullah bin Abdullah bin Utba:

Ibn Abbas sade, ’’Oh Muslimer! Hur kommer det sig att ni frågar Bokens folk, när er Bok (dvs Koranen) som uppenbarades för Hans profet, är den senaste informationen från Allah och ni reciterar den, Boken som inte har förvrängts? Allah har uppenbarat för er att Bokens folk har förändrat med sina egna händer det som uppenbarades för dem och de har sagt (när det gäller deras förändrade Skrifter); Detta är från Allah, för att kunna få viss världslig förmån från den.’’ Ibn ’Abbas tillade: ’’Har inte kunskap uppenbarats för er som är tillräcklig för att förhindra er från att fråga dem? Vid Allah, jag har aldrig hört någon av dem fråga (muslimer) om vad som har uppenbarats för er.’’

Volym 3, bok 48, nummer 851

Berättat av An-Nu’man bin Bashir:

Profeten sade, ’Exemplet av den person som står fast vid Allahs påbud och gränser (eller en som står fast vid de begränsningar och regler som föreskrivs av Allah) i jämförelse med en som gör fel och kränker Allahs begränsningar och påbud är som exemplet av de människor som drog lott om sittplatserna i en båt. En del av dem fick säten i den övre delen medan andra fick det i den nedre delen; de i den nedre delen måste passera förbi de i den övre delen för att hitta vatten, och det bekymrade de senare. En av dem (dvs av människorna i den nedre delen) tog en yxa och började att hugga ett hål i botten av båten. Människorna i den övre delen kom och frågade honom (och sade), ’’Vad är det med dig?’’ Han svarade, ’’Ni har besvärats av mitt (gående upp till er), och jag måste få vatten.’’ Om de nu förhindrar honom från att göra det kommer de att rädda honom och sig själva, men om de låter honom vara (låter honom göra det han vill), kommer han och de att gå under.’’

Volym 3, bok 48, nummer 852

Berättat av Um Al-Ala:

Att när Ansar drog lott om vilka av utvandrarna skulle bo med Ansar, kom namnet Uthman in Madhun upp (på deras lott). Um Al-Ala sade vidare, ’’Uthman stannade med oss, och vi skötte om honom när han blev sjuk, men han dog. Vi svepte in honom i hans kläder och Allahs Budbärare kom till vårt hus och jag sade, (vände mig till den döde ’Uthman), ’Oh Abu As-Sa’ib! Må Allah vara barmhärtig mot dig. Jag bevittnar att Allah har välsignat dig.’ Profeten sade till mig, ’’Hur vet du att Allah har välsignat honom?’’ Jag svarade, ‘Jag vet inte det Oh Allahs Budbärare! Må mina föräldrar offras för dig.’ Allahs Budbärare sade, ’’När det gäller ’Uthman, vid Allah han har dött och jag önskar honom verkligen allt gott,men ändå, vid Allah, trots att jag är Allahs Budbärare, så vet jag inte vad som kommer att hända honom.’’ Um Al-Ala tillade, ’Vid Allah, jag skall aldrig bevittna någons fromhet efter honom. Och det som Allahs Budbärare sade till mig gjorde mig ledsen.’ Um Al-Ala sade vidare, ’En gång sov jag och såg i en dröm, en flytande ström för ’Uthman. Så jag gick till Allahs Budbärare och berättade om det för honom. Han sade, ’’Det är symbolen för hans gärningar.’’

Volym, 3, bok 48, nummer 853

Berättat av ’Aisha:

När Allahs Budbärare hade för avsikt att bege sig iväg på en resa, brukade han dra lott bland sina fruar och sedan ta med sig den på vilken lotten föll. Han brukade också bestämma för var och en av sina fruar en dag och en natt, men Sauda bint Zam’a gav sin dag och natt till ’Aisha, profetens fru, med avsikt att genom det glädja Allahs Budbärare.

Volym 3, bok 48, nummer 854

Berättat av Abu Huraira: