Volym 4, bok 55, nummer 543 – 658

Volym 4, bok 55, nummer 543

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Allah har skapat Adam, och gjorde honom 60 alnar lång. När Han skapade honom, sade Han till honom, ’’Gå och hälsa på gruppen av änglar, och lyssna till deras svar, för det kommer att vara din hälsning och dina ättlingars hälsningar.’’ Så Adam sade (till änglarna), As-Salamu Alaikum (dvs fred vare med er). Änglarna sade, ’’As-salamu Alaika wa Rahmatu-l-lahi (dvs fred och Allahs välsignelser vare med dig). På det sättet så adderade änglarna till Adams hälsning med uttrycket ’Wa Rahmatu-l-lahi.’ Alla som kommer att träda in i Paradiset kommer att påminna om Adam (i utseende och form). Folket har minskat i kroppsstorlek efter Adams skapelse.

Volym 4, bok 55, nummer 544

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Den första gruppen av människor som kommer att träda in i Paradiset, kommer att glittra som fullmånen och de som kommer efter dem, kommer att glittra som den mest strålande stjärnan i skyn. De kommer inte att urinera, ha avföring, spotta eller behöva snyta sig. Deras kammar kommer att vara av guld, och deras svett kommer att dofta som mysk. I deras rökelsebrännare kommer agarträ att användas. Deras fruar kommer att vara houris. De kommer alla att likna varandra och kommer att påminna om deras fader Adam (i formen), sextio aln långa).

Volym 4 bok 55, nummer 545

Berättat av Umm Salama:

Umm Suliam sade, ’’Allahs Budbärare! Allah skäms inte för sanningen, så säg mig, behöver en kvinna göra ghusl om hon haft våt dröm?’’ Han sade ’’Ja, om hon ser vätska’’ Um Salama log och sade, ’’Får en kvinna uttömning?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Varför liknar då ett barn (sin moder)?’’

Volym 4, bok 55, nummer 546

Berättat av Anas:

När ’Abdullah bin Salam hörde att profeten skulle komma till Medina, kom han till honom och sade, ’’Jag vill fråga dig om tre ting som ingen förutom en profet känner till. Vad är det första tecknet för Timmen? Vilket är den första måltiden som kommer att ätas av folket av Paradiset? Varför liknar ett barn sin fader, och varför liknar det sin morbror?’’ Allahs Budbärare sade, ’’Gabriel har just nu talat om för mig de svaren.’’ ’Abdullah sade, ’’Han (dvs Gabriel), som är av änglarna, är judarnas fiende.’’ Allahs Budbärare sade, ’’Det första förebudet av Timmen kommer att vara en eld som kommer att sammanföra människor från öst till väst, den första måltiden för folket i Paradiset kommer att vara extra valfiskslever. När det gäller likheten mellan barnet och dess föräldrar – om en man har intim samvaro med sin fru och får uttömning först och hans vätska dominerar hennes vätska, kommer barnet att likna sin fader, och om kvinnan får uttömning först och hennes vätska dominerar hans vätska, kommer barnet att likna henne.’’ ’Abdullah bin Salam sade då, ’’Jag bevittnar att du är Allahs Budbärare,’’ ’Abdullah bin Salam sade vidare, ’’Oh Allahs Budbärare! Judarna är lögnare, och om de skulle få reda på min konvertering till Islam före du frågar dem (om mig), skulle de säga en lögn om mig.’’ Judarna kom till Allahs  Budbärare och ’Abdullah gick in i huset. Allahs Budbärare frågade (judarna), ’’Vilken sorts man är ’Abdullah bin Salam?’’ De svarade, ’’Han är den mest lärde personen av oss, och den bäste av oss, och sonen till den bäste av oss.’’ Allahs Budbärare sade, ’’Vad skulle ni säga om han omfamnar Islam (kommer ni att göra) som han gör?’’ Judarna sade, ’’Må Allah rädda honom från det.’’ Sedan kom ’Abdullah bin Salam ut och ställde sig framför dem och sade, ’’Jag bevittnar att Ingen har rätt att dyrkas förutom Allah och att Muhammad är Allahs Budbärare.’’ Då sade de, ’’Han är den ondaste av oss och sonen till den ondaste bland oss,’’ och de fortsatte sedan att tala illa om honom.  

Volym 4, bok, 55, nummer 547

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Vore det inte för israeliter, skulle kött inte förstöras och vore det inte för Eva, skulle fruar inte bedra sin män.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 548

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Behandla kvinnor väl, för en kvinna är skapad av ett revben, och den mest böjda delen av revbenet är den övre delen, så om ni skulle försöka att räta ut den, skulle den brytas sönder. Men om ni låter den vara som den är, så förblir den böjd. Så behandla kvinnor hänsynsfullt.’’

Volym 5, bok 55, nummer 549

Berättat av ’Abdullah:

Allahs Budbärare, den sanne och sannerligen den inspirerade sade, ’’(när det gäller er skapelse), så samlas ni alla ihop i er moders livmoder under de första fyrtio dagarna, och sedan blir han en klump under ytterligare fyrtio dagar, och sedan en bit kött under ytterligare fyrtio dagar. Sedan skickar Allah en ängel för att skriva fyra ord; Han skriver ner hans gärningar, tiden för döden, hans uppehälle och om han kommer att bli olycklig eller lycklig. Sedan blåses själen in i hans kropp. Så en man kan utföra handlingar som är av samma karaktär som handlingarna som folket i (Helvetes) Elden utför, och så mycket så att det bara är en aln mellan honom och det, och när sedan det som har skrivits (av ängeln) har inträffat, så börjar han att göra handlingar som är som handlingarna utförda av folket i Paradiset, och han träder in i Paradiset. På liknande sätt kan en person utföra goda handlingar som är av samma karaktär som utförs av folket i Paradiset så mycket så det bara är ett avstånd av en aln mellan honom och det, och när sedan det som har skrivits för honom (av ängeln) har inträffat, så börjar han att utföra handlingar som är som de som utförs av folket (Helvetets) Elden och han träder in i (Helvetes) Elden.’’   

Volym 4, bok 55, nummer 550

Berättat av Anas bin Malik:

Profeten sade, ’’Allah har utsett en ängel i livmodern, och ängeln säger, ’’Oh Herre! En droppe av uttömning (dvs av spermier), Oh Herre! En klump, Oh Herre! En bit av kött.’’ Och sedan, om Allah så önskar att barnets skapelse ska bli fullständig, kommer ängeln att saga, ‘’Oh Herre! En man eller en kvinna? Oh Herre! Lycklig eller olycklig? Vad kommer hans uppehälle att bli? Vilken kommer hans ålder att bli?’’ Ängeln skriver allt det här under tiden som barnet är i moderns livmoder.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 551
Berättat av Anas:

Profeten sade, ’’Allah kommer att säga till den person i (Helvetets) Elden som kommer att få ta emot det minsta straffet, ’’Om du skulle ha allting på jorden, skulle du ge det som en lösen för att befria dig själv (dvs rädda dig själv från Elden)?’’ Han kommer att säga, ’’Ja.’’ Sedan kommer Allah att säga, ‘’När du fanns i Adams ryggrad, bad jag dig om mycket mindre än det här, dvs att inte dyrka andra vid sidan av Mig, men du envisades med att dyrka andra vid sidan av Mig.’’

Volym 4, bok 55, nummer 552

Berättat av ’Abdullah:

Allahs Budbärare sade, ’’När en person mördas orättvist, finns en del av bördan av brottet från Adams förste son, för han var den förste att påbörja traditionen av mördande.’’

Volym 4, bok 55, nummer 553

Berättat av Ibn ’Umar:

En gång stod Allahs Budbärare bland folket, ärade och prisade Allah som Han förtjänar och nämnde sedan Dajjal, genom att säga, ’’Jag varnar er för honom (dvs Dajjal) och det finns ingen profet som inte varnade sin nation för honom. Utan tvekan varnade Noa sin nation för honom men jag ska berätta för er något om honom som ingen tidigare profet har berättat för sin nation före mig. Ni bör känna till att han har ett öga, och Allah är inte enögd.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 554

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Vill ni inte att jag ska berätta för er någonting om Dajjal som ingen tidigare profet har berättat för sin nation? Dajjal har ett öga och kommer att föra med sig det som liknar Helvetet och Paradiset, och det som han kommer att kalla för Paradiset kommer i själva verket att vara Helvetet; så jag varnar er (för honom) så som Noa varnade sin nation för honom.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 555

Berättat av Abu Said:

Allahs Budbärare sade, ’’Noa och hans nation kommer att komma (på Återuppståndelsens Dag) och Allah kommer att fråga (Noa), ’’Överförde du (Budskapet)?’’ Han kommer att svara, ’’Ja, Oh min Herre!’’ Sedan kommer Allah att fråga Noas nation, ’’Framförde Noa Mitt Budskap till er?’’ De kommer att svara, ’’Nej, ingen profet kom till oss.’’ Sedan kommer Allah att fråga Noa, ’’Vem kommer att vittna för dig?’’ Han kommer att svara, ’’Muhammad och hans efterföljare (kommer att vittna för mig).’’ Så jag och mina efterföljare kommer att vara vittnen för honom (att han överförde Allahs Budskap).’’ Vilket är (i betydelsen) av Allahs Uttalande: ’’Och Vi har gjort er till ett mittens samfund, för att ni skall stå som vittnen mot alla människor...’’ (2:143)  

Volym 4, bok 55, nummer 556

Berättat av Abu Huraira:

Vi var i sällskap med profeten vid en mottagning och tillagade (lammkött) och lammlägg serverades till honom och han brukade äta det. Han åt en munsbit av det och sade, ’’Jag kommer att vara ledaren för alla människor på Återuppståndelsen Dag. Allah kommer att samla in de första och de sista (människorna) på en jämn plats där en iakttagare kan se dem (alla) och de kommer att kunna höra talaren, och solen kommer att komma nära inpå dem. En del människor kommer att säga; Ser ni inte i vilket tillstånd ni har nått? Varför letar ni inte efter en person som kan medla för er med er Herre? En del människor kommer att säga, ’Vädja till er fader Adam.’ De kommer att gå till honom och säga: ’Oh Adam! Du är fader till mänskligheten, och Allah har skapat dig med Hans egna Händer och beordrat änglarna att falla till marken inför dig, och lät dig leva i Paradiset. Kan du inte medla för oss inför din Herre! Ser du inte i vilket (bedrövligt) tillstånd vi är, vilket skick vi är i?’ Då kommer Adam att svara, ’Min Herre är så arg som Han aldrig tidigare har varit och aldrig kommer att bli, (dessutom) så förbjöd Han mig (att äta från) trädet, men jag var olydig mot (Honom), (jag är orolig) för mig själv! Mig själv! Gå till någon annan, gå till Noa.’ De kommer att gå till Noa och säga, ‘Oh Noa! Du är den förste bland Allahs budbärare som sändes till folket på jorden, och Allah har omnämnt dig som en tacksam slav. Ser du inte i vilket (bedrövligt) tillstånd vi befinner oss och i vilket skick vi är? Kan du inte medla för oss inför din Herre? Noa kommer att svara, ’Idag har min Herre blivit så arg som Han aldrig tidigare har varit och aldrig kommer att bli, mig själv! Mig själv! Gå till profeten (Muhammad). Folket kommer att komma till mig och jag kommer att nedfalla under Allahs Tron. Sedan kommer jag att tilltalas, ’’Oh Muhammad! Höj upp ditt huvud, medla, för din medling kommer att accepteras, och be (om vad som helst) för du kommer att ges det.’’   

Volym 4, bok 55, nummer 557

Berättat av ’Abdullah:

Allahs Budbärare reciterade följande (vers) på ett ovanligt sätt, ’Fahal-Min-Muddakir.’ (54:15)

Volym 4, bok 55, nummer 558

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade, ’’Jag har gjorts segerrik med As-Saba (dvs en österlig vind) och folket av ’Ad förgjordes av Ad-Dabur (dvs en västerlig vind).’’ Berättat av Abu Said: Ali skickade en bit av guld till profeten som delade ut det till fyra personer, Al-Aqra’ bin Habis Al-Hanzali tillhörande stammen Mujash´i, ’Uyaina bin Badr Al-Fazari, Zaid At-Ta’i som tillhörde stammen Bani Nahban och ’Alqama bin Ulatha Al-’Amir som tillhörde (stammen) Bani Kilab. Så Quraish och Ansar blev arga och sade, ’’Han (dvs profeten) ger till ledarna för Najd men ger inte till oss.’’ Profeten sade, ’’Jag ger (till dem) för att öppna deras hjärtan (för Islam).’’ Då kom en man med insjunkna ögon, framträdande kindben, en hög panna, ett kraftfullt skägg och rakat huvud fram till profeten och sade, ’’Frukta Allah, Oh Muhammad!’’ Profeten sade, ’’Vem skulle lyda Allah om jag är olydig mot Honom? (Det är rättvist) att Allah har anförtrott mig alla människor på jorden men ni  litar inte på mig?’’ Någon, jag tror det var Khalid bin Al-Walid bad att få hugga av huvudet på mannen, men han förhindrade honom. När mannen hade givit sig iväg, sade profeten, ’’Av den mannens avkomma så kommer det att finnas en del som kommer att recitera Koranen men Koranen kommer inte att nå bortom deras strupar (dvs de kommer att recitera som papegojor men de kommer inte att förstå den och inte heller att agera enligt den), och de kommer att avfalla från religionen på samma sätt som en pil går igenom ett bytes kropp. De kommer att döda muslimer men kommer inte att röra avgudadyrkarna. Om jag skulle leva fram till den tiden, skulle jag döda dem så som folket av ’Ad dödades (dvs jag skulle döda dem alla).’’

Volym 4, bok 55, nummer 559

Berättat av ’Abdullah:

Jag hörde profeten recitera; ’’Fahal Min Muddakir.’’ (Se hadith nummer 557)   

Volym 4, bok 55, nummer 560

Berättat av ’Abdullah bin Zam’a:

Jag hörde profeten tala om en person som hade huggit av benen på en hon-kamel (som tillhörde profeten Salih) och han sade, ’’Den man som utsågs för att utföra det här arbetet, var en ärad och maktfull man i sin tid, precis som Abu Zam’a.’’

Volym 4, bok 55, nummer 561

Berättat av Ibn ’Umar:

När Allahs Budbärare kom fram till Al-Hijr under Ghazwa av Tabuk, beordrade han sina följeslagare att inte dricka vatten från dess källa eller ta vatten från den. De sade, ’’Vi har redan knådat degen med dess vatten och fyllt våra vattenskinn med dess vatten.’’ När profeten hörde det så beordrade han dem att kasta bort degen och hälla ut vattnet.

Volym 4, bok 55, nummer 562

Berättat av ’Abdullah bin ’Umar:

Folket kom till Thamuds land som kallades för Al-Hijr tillsammans med Allahs Budbärare och de tog vatten från dess källa för att dricka det och för att också knåda degen med det. (När Allahs Budbärare fick höra det) beordrade han dem att hälla ut vattnet som de hade tagit från dess källa och givit av den knådade degen till kamelerna, och han beordrade dem att ta vatten från källan där hon-kamelen (tillhörande profeten Salih) brukade dricka.

Volym 4, bok 55, nummer 563

Berättat av ’Abdullah bin ’Umar:

När profeten passerade förbi (en plats kallad) Al-Hijr, sade han, ’’Gå inte in i de hus som tillhör dem som var orättvisa mot sig själva, bara om (ni går in) gråtande, så att ni inte ska få lida av samma straff som tilldelades dem.’’ Efter det täckte han över sitt ansikte med tyg, när han satt på kamel-sadeln.

Volym 4, bok 55, nummer 564
Berättat av Ibn ’Umar:

Allahs Budbärare sade, ’’Gå inte in i ruiner där de som var orättvisa mot sig själva har bott, såvida ni inte gör det gråtande, annars kommer ni att lida av samma straff som tilldelades dem.’’

Volym 4, bok 55, nummer 565

Berättat av Zainab bint Jahsh:

Att profeten en gång kom till henne när han var rädd och han sade, ’’Ingen har rätt att dyrkas förutom Allah. Vilket elände för araberna när en fara som har kommit nära. En öppning har gjorts i Gogs och Magogs mur på det här sättet,’’ och så gjorde han en cirkel med sin tumme och pekfinger. Zainab bint Jahsh sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Skall vi förgöras även om det finns fromma människor bland oss?’’ Han sade, ’’Ja, när de onda människorna kommer att öka.’’

Volym 4, bok 55, nummer 566

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Allah har gjort en öppning i Gogs och Magogs (folkets) mur på det här sättet,’’ och han visade med sin hand (med hjälp av sina fingrar).

Volym 4, bok 55, nummer 567

Berättat av Abu Said Al-Khudri:

Profeten sade, ’’Allah kommer att säga (på Återuppståndelsens Dag), ’’Oh Adam.’’ Adam kommer att svara, ‘Labbaik wa Sa’daik’, och allt det goda finns i Din Hand.’ Allah kommer att säga, ’’För fram folket av elden.’’ Adam kommer att säga, ‘’Oh Allah! Hur många är folket av Elden?’’ Allah kommer att svara, ‘’ Från varje tusen antal, tag ut niohundranittionio.’’ Vid den tidpunkten kommer barnen att bli gråhåriga, varje gravid kvinna kommer att få missfall, och mänskligheten kommer att se onykter ut, ändå så kommer de inte att vara onyktra, men hemsk kommer Allahs vrede att vara.’’ Profetens följeslagare frågade, ’’Oh Allahs Budbärare! Vem är den (förväntade)?’’ Han sade, ‘’Gläds åt goda nyheter, en person kommer att vara från er och ettusen kommer att vara från Gog och Magog.’’    

Profeten sade vidare, ’’Vid Honom i Vars Händer mitt liv finns, jag hoppas att ni kommer att vara en fjärdedel av folket i Paradiset.’’ Vi utropade, ’’Allahu Akbar!’’ Han tillade, ’’Jag hoppas att ni kommer att vara en tredjedel av folket i Paradiset.’’ Vi utropade, ’’Allahu Akbar!’’ Han sade, ’’Jag hoppas att ni kommer att vara hälften av folket i Paradiset.’’ Vi utropade, ’’Allahu Akbar!’’ Han sade vidare, ’’Ni (muslimer) (jämfört med icke-muslimer) är som en svart hårstrå på en vit oxe eller som en vitt hårstrå på en svart oxe (dvs ert antal är mycket litet i jämförelse med de andra).’’

Volym 4, bok 55, nummer 568

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade, ’’Ni kommer att samlas (på Domedagen) barfota, nakna och inte omskurna.’’ Han reciterade sedan: ‘’..Liksom Vi grep Oss an den första skapelsen skall Vi skapa (allt) på nytt – för detta löfte borgar Vi och Vi har makten att göra det!’’ (21:104) Han tillade, ’’Den förste som kommer att kläs på när Domedagen kommer är Abraham, och en del av mina följeslagare kommer att tas till den vänstra sidan (dvs till Helvetets Elden), och jag kommer att säga; ’’Mina följeslagare! Mina följeslagare! Det kommer att sägas: ’De avföll från Islam efter att du lämnade dem.’ Då kommer jag att säga som Allahs fromme slav (dvs Jesus) sade; ’’...Jag var vittne till deras handlingar så länge jag levde bland dem, men sedan Du kallade mig till Dig är det Du som vakar över dem; Du är vittne till allt som sker. Om Du straffar dem är de ju Dina tjänare; och om du förlåter dem är Du den Allsmäktige, den Vise.’’ (5:117-118)

Volym 4, bok 55, nummer 569

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’På Återuppståndelsens Dag kommer Abraham att möta sin fader Azar vars ansikte kommer att vara mörkt och täckt av damm. (Profeten Abraham kommer att säga till honom); ’’Sade jag inte till dig att inte vara olydig mot mig?’’ Hans fader kommer att svara, ’’Idag kommer jag inte att vara olydig mot dig.’’ Abraham kommer att säga, ’’Oh Herre! Du lovade mig att inte vanära mig på Återuppståndelsens Dag, och vad kommer att vara mer vanärande för mig än att fördöma och vanära min fader?’’ Då kommer Allah att säga (till honom), ’’Jag har förbjudit Paradiset för de otroende.’’ Sedan kommer han att tilltalas, ’’Oh Abraham! Vad finns det under dina fötter?’’ Han kommer att titta och då kommer han att se en Dhabh (ett djur), med blodfläckar, som kommer att fångas i benen och kastas i (Helvetes) Elden.’’ 

Volym 4, bok 55, nummer 570

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten gick in i Kaba och hittade där bilder av (profeten) Abraham och Maria. Då sade han, ’’Vad är det med dem (dvs Quraish)? De känner redan till att änglar inte går in i hus där det finns bilder, ändå så finns det en bild av Abraham. Och varför är han avbildad som om han skulle spå med pilar?’’

Volym 4, bok 55, nummer 571

Berättat av Ibn ’Abbas:

När profeten såg bilder inne i Kaba, gick han inte in i den tills han hade beordrat att de skulle tas bort. När han såg (bilderna av Abraham och Ismail som bar pilar att spå med, sade han, ’’Må Allah fördöma dem (dvs Quraish)! Vid Allah, varken Abraham eller Ismail brukade spå med pilar.’’

Volym 4, bok 55, nummer 572
Berättat av Abu Huraira:

Folket sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Vem är den mest ärade av folket (inför Allah)?’’ Han sade, ’’Den mest rättfärdige bland dem.’’ De sade, ’’Vi frågar dig inte om det.’’ Han sade, ’’Då är det Josef, Allahs profet, sonen till Allahs profet, sonen till Allahs profet, son till Allahs Khalil (dvs Abraham).’’ De sade, ’’Vi frågar dig inte om det.’’ Han sade, ‘’Då vill ni fråga om ättlingarna till araberna. De som var de bästa i den för-islamiska eran av okunnighet kommer att vara de bästa i Islam under förutsättning att de förstår den religiösa kunskapen.’’   

Volym 4, bok 55, nummer 573

Berättat av Samura:

Allahs Budbärare sade, ’’Två personer kom till mig på natten (i en dröm) (och tog mig med sig.) Vi passerade förbi en lång man som var så lång så att jag inte kunde se hans huvud och den personen var Abraham.’’

Volym 4, bok 55, nummer 574

Berättat av Mujahid:

Att när folket talade om för Ibn ’Abbas att Dajjal skulle ha ordet Kafir (dvs otroende) eller bokstäverna för Kafir (rotordet av det arabiska verbet ’otroende’) skrivet i sin panna, hörde jag Ibn ’Abbas säga, ’’Jag hörde inte det, men profeten sade, ’’Om ni vill se Abraham, titta då på er följeslagare (dvs profeten), men Moses hade lockigt hår, var brunbränd (han brukade rida) en röd kamel, vars tyglar var gjorda av dadelpalms-blad, som om jag nu skulle se honom komma ner i dalen.

Volym 4, bok 55, nummer 575

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Abraham omskar sig med en skarvyxa när han var åttio år gammal.’’

Volym 4, bok 55, nummer 576

Berättat av Abu Az-Zinad:

(Som den tidigare hadithen 575)

Volym 4, bok 55, nummer 577

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Abraham uttalade ingen lögn, förutom vid tre tillfällen.’’

Volym 4, bok 55, nummer 578

Berättat av Abu Huraira:

Abraham uttalade inte en lögn, förutom vid tre tillfällen. Två gånger för Allahs skull när han sade, ’’Jag är sjuk,’’ och han sade, ’’(Jag har inte gjort det här utan) det är den stora statyn som har gjort det.’’ Den (tredje gången) var när Abraham och Sarah (hans fru) var (på resa) och de passerade förbi (marken tillhörande) en tyrann. Någon sade till tyrannen, ’’Den här mannen (dvs Abraham) har i sitt sällskap med sig en mycket charmerande dam.’’ Så han lät hämta Abraham och han frågade honom om Sarah och sade, ’’Vem är den här damen?’’ Abraham sade, ’’Hon är min syster.’’ Abraham gick till Sarah och sade, ’’Oh Sarah! Det finns inga troende på jordens yta förutom du och jag. Den här mannen frågade mig om dig och jag sade till honom att du är min syster, så motsäg inte det som jag har sagt.’’ Tyrannen lät sedan kalla på Sarah och när hon gick till honom försökte han att ta tag i henne med sin hand, men (hans hand blev stel och) han blev förvirrad. Han bad Sarah, ’’Be till Allah för mig, så ska jag inte skada dig.’’ Så Sarah bad Allah att hela honom och han blev frisk. Han försökte ta tag i henne en andra gång, men (hans hand blev lika stel eller ännu stelare än tidigare och) blev ännu mer förvirrad. Han bad Sarah igen, ’’Be till Allah för mig, så ska jag inte skada dig.’’ Sarah bad till Allah igen och han tillfrisknade. Han kallade då på en av sina vakter (som hade fört henne till honom) och sade, ’’Ni har inte kommit med en mänsklig varelse till mig utan har fört en djävul till mig.’’ Tyrannen gav Hajar som tjänarinna till Sarah. Sarah kom tillbaka (till Abraham) när han var upptagen med bön. Abraham gestikulerade med sin hand och frågade sedan, ’’Vad är det som har hänt?’’ Hon svarade, ’’Allah har förstört den otroendes (eller omoraliska personens) onda plan och han gav mig Hajar till min tjänst.’’ (Abu Huraira vände sig sedan till sina åhörare och sade, ’’Hajar är er moder, Oh Bani Ma-is-Sama (dvs araberna, ättlingar till Ismail, Hajars son).’’   

Volym 4, bok 55, nummer 579

Berättat av Um Sharik:

Allahs Budbärare beordrade att salamandern skulle dödas och sade, ’’Den (dvs salamandern) blåste (på eld) på Abraham.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 580

Berättat av ’Abdullah:

När versen ’’(Det är) de som tror och inte låter sin tro förmörkas av orätt som de begår...’’ (6:82) uppenbarades, sade vi, ’’Oh Allahs Budbärare! Vem av oss är det som inte har begått fel mot sig själv?’’ Han svarade, ’’Det är inte som ni säger, för ’fel mot sig själv’ i versen och ’de som tror och inte låter sin tro förmörkas av orätt som de begår’, betyder ’Shirk’ (dvs förenar andra i dyrkan av Allah). ’’Och Luqman talade till sin son och förmanade honom: ’’Käre son!’’ Sätt inte medhjälpare vid Guds sida; att sätta medhjälpare vid Hans sida är att begå en svår orätt!’’ (31:13)

Volym 4, bok 55, nummer 581

Berättat av Abu Huraira:

En dag fick profeten kött och han sade, ’’På Återuppståndelsens Dag kommer Allah att samla den förste och den siste (människan) på en mark som är jämn, och rösten från talaren kommer att nå dem alla, och man kommer att kunna se dem alla, och solen kommer att komma närmare dem.’’ (Återberättaren nämnde sedan berättelsen om förbönen): ’’Folket kommer att gå till Abraham och säga, ’Du är Allahs profet och Hans Khalil på jorden. Vill du medla för oss inför din Herre!’ Abraham kommer då att minnas sina lögner och säga, ’’Mig själv! Mig själv! Gå till Moses.’’

Volym 4, bok 55, nummer 582

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade, ‘’Må Allah skänka Hans Barmhärtighet över Ismails moder! Hade hon inte skyndat (att fylla sitt vattenskinn med vatten från Zam-zam källan), skulle Zam-zam ha varit en flödande ström på jordens yta.’’ Ibn ’Abbas tillade sedan, ’’(Profeten) Abraham förde Ismail och hans moder (till Mecka) och hon ammade Ismail och hon hade ett vattenskinn med sig.’’

Volym 4, bok 55, nummer 583

Berättat av Ibn ’Abbas:

Den första dam som använde gördel var Ismails moder. Hon använde en gördel så att hon kunde dölja sina spår för Sarah. Abraham förde henne och hennes son Ismail som hon ammade till en plats nära Kaba under ett träd vid platsen för Zam-zam, på den högsta platsen i moskén. Under den tiden fanns det ingen i Mecka, det fanns inte heller något vatten. Så han fick dem att sätta sig där och ställde i deras närhet en skinnväska innehållande några dadlar och ett litet vattenskinn innehållande lite vatten, och begav sig sedan iväg hemåt. Ismails moder följde efter honom och sade, ’’Oh Abraham! Vart ska du gå, ska du lämna oss i den här dalen där det inte finns några andra människor som vi kan umgås med, inte heller finns det något (att göra)?’’ Hon upprepade det flera gånger, men han vände sig inte om. Sedan frågade hon honom, ’’Har Allah beordrat dig att göra så här?’’ Han sade, ’’Ja.’’ Hon sade, ’’Då kommer Han inte att försumma oss,’’ och hon återvände medan Abraham fortsatte sin väg. När han nådde fram till Thaniya där de inte kunde se honom, vände han sig mot Kaba höjde upp båda sina händer, åkallade Allah och uttalade följande bön;

’’Herre! Jag har låtit några av de mina bosätta sig i en dal, som inte är lämpad för jordbruk, nära Ditt heliga hus Herre, och där skall de förrätta regelbunden bön. Låt människornas hjärtan fyllas av tillgivenhet för dem (och av längtan att besöka dem) så att de kan få (hjälp av dem) för sin försörjning och därför känna tacksamhet (mot Dig).’’ (14:37) Ismails moder fortsatte att amma Ismail och att dricka från vattnet (som hon hade).

När vattnet i vattenskinnet hade tagit slut, blev hon törstig och hennes barn blev också törstigt. Hon började att titta på honom (dvs Ismail) när han kastade sig hit och dit i ångest. Hon lämnade honom, för hon kunde inte stå ut med att titta på honom, och upptäckte att Safa berget var det som var det närmaste. Hon gick upp på det och började att titta noga mot dalen om hon skulle få syn på någon, men hon kunde inte se någon. Sedan gick hon ner från Safa och när hon nådde fram till dalen, vek hon upp sin klädsel och sprang i dalen som en person som har det svårt och bekymmersamt, tills hon hade korsat dalen och nådde fram till Marwa berget där hon ställde sig och började att se sig omkring, hon förväntade sig att få syn på någon, men hon kunde inte se någon. Hon upprepade det (sprang mellan Safa och Marwa) sju gånger.’’  

Profeten sade, ’’Det här är källan till traditionen när människor vandrar mellan dem (dvs Safa och Marwa). När hon nådde fram till Marwa (den sista gången) hörde hon en röst och hon sade till sig själv att vara tyst och lyssna noga. Hon hörde rösten igen och sade, ’’Oh (vem du än är)! Du har fått mig att höra din röst, vet du något som kan hjälpa mig?’’ Hon såg en ängel vid platsen för Zam-zam, som grävde i jorden med sin fot (eller vinge), tills vatten flödade fram från det stället. Hon började att göra något som liknande en skål runt det, hon använde sedan sin hand på det sättet och började att fylla sitt vattenskinn med vatten med sina händer, och vattnet flödade ut efter att hon hade skopat upp en del av det.’’

Profeten tillade, ’’Må Allah skänka Barmhärtighet över Ismails moder! Om hon skulle ha låtit Zam-zam (flöda utan att kontrollera den) (eller att hon inte skulle ha skopat från det vattnet) (för att fylla på sitt vattenskinn), skulle Zam-zam ha blivit en ström som flödande över jordens yta.’’ Profeten tillade vidare, ’’Sedan drack hon (vatten) och ammade sitt barn. Ängeln sade till henne, ’’Var inte rädd för att försummas, för det här är Allahs Hus som kommer att byggas av den här pojken och hans fader,  och Allah försummar aldrig Hans folk.’’ Huset (dvs Kaba) var på den tiden en hög plats som påminde om en kulle och när störtfloden kom, flödade det till höger och vänster om den. Hon levde på det sättet tills det kom några människor på vägen som ledde förbi Kaba och de människorna var från Jurhum stammen som passerade förbi. De stannade i den nedre delen av Mecka där de såg en fågel som hade för vana att flyga runt vattnet och inte lämna det. De sade, ’’Den här fågeln måste flyga runt vattnet, även om vi vet att det inte finns något vatten i den här dalen.’’ De skickade iväg två spejare som upptäckte vattenkällan, och återvände för att berätta för dem om vattnet. Så de kom alla (till vattnet).’’ Profeten tillade, ’’Ismails mamma satt nära vattnet. De frågade henne, ’’Tillåter du oss att stanna med dig?’’ Hon svarade, ’’Ja, men ni har ingen äganderätt till vattnet.’’ De gick med på det. Profeten sade vidare, ’’Ismails moder var nöjd med det hela då hon brukade tycka om att vara i sällskap med andra människor. Så de slog sig ner där, och senare lät de skicka efter sina familjer som kom och bosatte sig med dem så att en del familjer blev permanent bosatta där. Barnet (dvs Ismail) växte upp och lärde sig arabiska av dem och (hans dygder) fick dem att älska och beundra honom under hans uppväxt, och när han nådde puberteten så gifte han sig med en kvinna som var från dem.   

Efter att Ismails moder hade dött, kom Abraham efter Ismails giftermål för att träffa sin familj som han tidigare hade lämnat, men han kunde inte hitta Ismail där. När han frågade Ismails fru om var han fanns, svarade hon, ’’Han har givit sig iväg för att hitta vårt levebröd.’’ Sedan frågade han henne om deras levnadssätt och deras livsvillkor och hon svarade och beklagade sig för honom, ’’Vi lever i misär; vi lever med umbäranden och är utfattiga.’’ Han sade, ’’När din man återvänder, framför min hälsning till honom och säg åt honom att ändra tröskeln till porten (i hans hus).’’ När Ismail kom, han verkade ha känt något ovanligt så han frågade sin fru, ‘’Har någon varit och besökt dig?’’ Hon svarade, ’’Ja en gammal man som såg ut så och så beskrivningen kom och frågade mig om dig och jag berättade för honom, och han frågade om våra levnadsvillkor och jag berättade för honom att vi lever under umbäranden och fattigdom.’’ Då sade Ismail, ’’Gav han dig något råd?’’ Hon svarade, ’’Ja, han bad mig framföra sina hälsningar till dig och att du ska ändra tröskeln till din port.’’ Ismail sade, ’’Det var min fader, och han har beordrat mig att skilja mig från dig. Gå tillbaka till din familj.’’ Så Ismail skilde sig från henne och gifte sig med en annan kvinna från dem (dvs Jurhum).

Sedan höll sig Abraham borta från dem under en så lång period som Allah ville och när han åter gick till dem så hittade han inte Ismail. Så han gick till Ismails fru och frågade om Ismail. Hon sade, ’’Han har givit sig iväg för att leta efter vårt levebröd.’’ Abraham frågade henne, ’’Hur har ni det?’’ och förhörde sig om deras livsuppehälle och leverne. Hon svarade, ’’Vi har det gynnsamt och välbeställt (dvs vi har allting i riklighet).’’ Sedan tackade hon Allah. Abraham sade, ’’Vilken sorts mat äter ni?’’ Hon svarade, ’’Kött.’’ Han sade, ‘’Vad dricker ni?’’ Hon svarade, ’’Vatten.’’ Han sade, ’’Oh Allah! Välsigna deras kött och vatten.’’ Profeten tillade, ‘’Vid den tidpunkten hade de inte korn, och om de skulle ha haft det skulle han ha åkallat Allah att välsigna även det.’’ Profeten tillade, ’’Om någon har endast dessa två ting att livnära sig på, kommer hans hälsa och benägenhet att påverkas negativt, såvida han inte bor i Mecka.’’ Profeten tillade, ’’Sedan sade Abraham till Ismails fru, ’’När din man kommer tillbaka, hälsa till honom från mig och säg till honom ska hålla hårt fast i tröskeln till sin port.’’ När Ismail kom tillbaka, frågade han sin fru, ’’Är det någon som har varit och hälsat på dig?’’ Hon svarade, ’’Ja en äldre man med fördelaktigt utseende kom till mig, så hon lovordade honom och tillade, ’’Han frågade om dig och jag berättade om dig för honom, och han frågade om vårt levebröd och jag berättade för honom att vi har det bra.’’ Ismail frågade henne, ’’Gav han dig något gott råd?’’ Hon sade, ‘’Ja, han bad mig att framföra sina hälsningar till dig och beordrade att du ska hålla hårt fast vid tröskeln till din port.’’ När Ismail hörde det sade han, ’’Det var min fader, och du är tröskeln (till porten). Han beordrade mig att ha dig vid min sida.’’   

Sedan stannade Abraham borta från dem under en så lång tid som Allah så önskade, och gick sedan för att hälsa på dem. Han såg Ismail sittande under ett träd nära Zam-zam, där han satt och skarpslipade sina pilar. När han såg Abraham, reste han sig upp för att välkomna honom (och de hälsade på varandra på det sätt som en fader hälsar på sin son eller en son hälsar på sin fader). Abraham sade, ’’Oh Ismail! Allah har givit mig en order.’’ Ismail sade, ‘’Gör det som din Herre har beordrat dig att göra.’’ Abraham frågade, ’’Vill du hjälpa mig?’’ Ismail sade, ’’Jag vill hjälpa dig.’’ Abraham sade, ’’Allah har beordrat mig att bygga ett hus här,’’ och han pekade mot en kulle som var högre än den mark som omgav den.’’ Profeten tillade, ’’Sedan byggde de grunden till Huset (dvs Kaba). Ismail hämtade stenarna och Abraham byggde, och när murarna blev högre, hämtade Ismail den här stenen och placerade den framför Abraham som stod på den och fortsatte att bygga, medan Ismail gav honom stenarna och båda av dem sade, ’’Oh vår Herre! Acceptera (det vi gör), för sannerligen är Du den Allhörande, den Allvetande.’’ Profeten tillade, ’’Sedan fortsatte de båda att bygga och gå runt Kaba och säga; ’’Herre! Tag nådigt emot vår (möda)! Du är den som hör allt, vet allt.’’ (2:127)

Volym 4, bok 55, nummer 584

Berättat av Ibn ’Abbas:

När Abraham var osams med sin fru, (på grund av hennes avundsjuka över Hajar, Ismails moder), tog han Ismail och hans moder och gick iväg. De hade ett vattenskinn med sig som innehöll en del vatten, Ismails moder brukade dricka vatten från vattenskinnet så att mjölken för hennes son skulle öka. När Abraham nådde fram till Mecka, fick han henne att sitta under ett träd och sedan återvände han hem. Ismails moder följde honom och när de nådde fram till Kaba, ropade hon till honom, ’’Oh Abraham! Till vem är det som du lämnar oss?’’ Han svarade, ’’(Jag lämnar er) till Allah (i Hans vård).’’ Hon sade, ‘’Jag är nöjd att få vara med Allah’’.

Hon återvände till sin plats och började att dricka vatten från vattenskinnet, och hennes mjölk ökade för ammandet av hennes barn. När allt vatten hade tagit slut sade hon till sig själv, ’’Jag måste gå och leta om jag kan hitta någon människa.’’ Hon gick upp på Safa berget och såg sig omkring i hopp om att se någon, men förgäves. När hon kom ner till dalen sprang hon tills hon nådde fram till Marwa berget. Hon sprang fram och tillbaka (mellan de två bergen) många gånger. Sedan sade hon till sig själv, ’’Jag måste gå och se efter hur barnet mår.’’ Hon gjorde det och upptäckte att barnet var nära döden. Hon kunde inte stå ut med att se barnet vara döende och sade (till sig själv), ’’Om jag går och letar så kanske jag kan hitta någon.’’ Hon gick upp på Safa berget och såg sig om en lång stund men kunde inte se någon. På det sättet gjorde hon sju rundor (springande) mellan Safa och Marwa. Återigen sade hon (till sig själv), ‘’Det är bäst att jag går tillbaka och ser efter hur barnet mår.’’ Men plötsligt hörde hon en röst, och hon sade till den besynnerliga rösten, ’’Hjälp oss om du kan erbjuda någon hjälp.’’ Se! Det var Gabriel (som hade hörts). Gabriel slog till vid marken med sin häl på det här sättet (Ibn ‘Abbas slog mot marken med sin häl för att beskriva vad som hade skett), och så strömmade vattnet fram. Ismails moder var förvånad och började att gräva. (Abu Al-Qasim) (dvs profeten) sade, ’’Om hon bara skulle ha låtit vattnet strömma (flöda naturligt utan hennes inblandning), skulle det ha flytit ut över jordens yta.’’) Ismails moder började att dricka från vattnet och hennes mjölk ökade för hennes barn.

Senare kom några människor från stammen Jurhum som passerande förbi i den nedre delen av dalen. De såg några fåglar och förvånades av det och de sade, ’’Fåglar kan bara ses vid ett ställe där det finns vatten.’’ De skickade iväg en spejare för att söka efter platsen och han fann vattnet och återvände för att meddela dem om det. De kom då alla till henne och sade, ’’Oh Ismails moder! Tillåter du oss att stanna med dig (eller bo med dig)?’’ (Så stannade de där.) När hennes son kom i puberteten så gifte han sig med en kvinna från den stammen. Sedan fick Abraham en idé som han avslöjade för sin fru (Sarah). ’’Jag vill hälsa på de mina som jag lämnade (i Mecka).’’ När han kom dit, så hälsade han på (Ismails fru) och sade, ’’Var är Ismail?’’ Hon svarade, ’’Han har givit sig iväg för att jaga.’’ Abraham sade (till henne), ’’När han kommer kan du säga till honom att han ska byta tröskel till sin port.’’ När Ismail kom så berättade hon för honom vad som hade hänt och han sade till henne, ’’Du är tröskeln, så gå till din familj (dvs vi är skilda).’’ Återigen ville Abraham besöka de sina som han hade lämnat (i Mecka) och han berättade för sin fru (Sarah) om sin avsikt. Abraham kom till Ismails hus och frågade, ’’Var är Ismail?’’ Ismails fru svarade, ’’Har han givit sig iväg ut för att jaga,’’ och tillade, ’’Vill du stanna (en tid) och vill du ha någonting att äta och dricka?’’  Abraham frågade, ’’Vad har ni att äta och dricka?’’ Hon svarade, ’’Vi äter kött och dricker vatten.’’ Han sade, ’’Oh Allah! Välsigna deras måltider och deras dryck.’’ Abu Al-Qa-sim (dvs profeten) sade, ‘’På grund av Abrahams åkallan finns det välsignelser (i Mecka).’’

Ytterligare en gång ville Abraham besöka sin familj som han hade lämnat (i Mecka) och han berättade för sin fru (Sarah) om sitt beslut. Han gav sig iväg och hittade Ismail bakom Zam-zam källan, där han lagade sina pilar. Han sade, ‘’Oh Ismail, Din Herre har beordrat mig att bygga ett hus för Honom.’’ Ismail sade, ’’Lyd Din Herres (order).’’ Abraham sade, ’’Allah har också beordrat mig att du skall hjälpa mig med det.’’ Ismail sade, ’’Då ska jag göra det.’’ Så båda två reste sig upp och Abraham började att bygga (Kaba) och Ismail räckte Abraham stenarna och båda två sade, ’’Herre! Tag nådigt emot vår (möda)! Du är den som hör allt, vet allt.’’ (2:127) När byggnaden blev hög och den gamle mannen (dvs Abraham) inte längre orkade lyfta stenarna (så högt upp) stod han på stenen vid Al-Maqam och Ismail bar och överräckte stenarna till honom och båda två av dem sade, ’’Herre! Tag nådigt emot vår (möda)! Du är den som hör allt, vet allt.’’ (2:127)      

Volym 4, bok 55, nummer 585

Berättat av Abu Dhar:

Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Vilken moské byggdes först på jordens yta?’’ Han sade, ’’Al-Masjid-ul-Haram (i Mecka).’’ Jag sade, ‘’Vilken byggdes därefter?’’ Han svarade, ’’Moskén Al-Aqsa (i Jerusalem).’’ Jag sade, ’’Hur lång tid förflöt det emellan byggandet av dem?’’ Han sade, ’’Fyrtio år.’’ Han tillade, ’’Var ni än (befinner er) när tiden för bönen kommer utför bönen där, för det bästa är att göra det (dvs att utföra bönen i tid).’’  

Volym 4, bok 55, nummer 586

Berättat av Anas bin Malik:

När Allahs Budbärare skymtade berget Uhud sade han, ’’Det är ett berg som älskar oss och som vi älskar. Oh Allah! Abraham gjorde Mecka till en helgedom, och jag gör (området) mellan dessa två berg (i Medina) till en helgedom.’’

Volym 4, bok 55, nummer 587

Berättat av ’Aisha:

(Profeten fru) Allahs Budbärare sade (till henne), ’’Ser du inte att ditt folk har byggt Kaba och byggde de inte på den grund som Abraham hade byggt den?’’ Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Varför bygger vi den inte på samma grund som Abraham gjorde?’’ Han sade, ’’Om det inte vore för att ditt folk nyligen hade slutat med att vara otroende (så skulle jag ha gjort det).’’

Berättat av Ibn ’Umar:’’ ’Aisha måste ha hört detta från Allahs Budbärare för jag såg inte att Allahs Budbärare brukade röra vid de två hörnen i riktning mot Al-Hijr och det endast av den anledningen att Huset inte hade byggts på samma grund som Abrahams.’’

Volym 4, bok 55, nummer 588

Berättat av Abu Humaid As-Sa’idi:

Folket frågade, ’’Oh Allahs Budbärare! På vilket sätt skall vi (be Allah att) nedsända välsignelser över dig?’’ Allahs Budbärare svarade, ’’Säg: Oh Allah! Nedsänd Din Välsignelse över Muhammad och hans fruar och hans ättlingar, så som Du har nedsänt Din Välsignelse över Abrahams familj, och nedsänd Dina Välsignelser över Muhammad och hans ättlingar, så som du har nedsänt Dina Välsignelser över Abrahams familj, för Du är den Mest Lovvärde, den Mest Ärorike.’’

Volym 4, bok 55, nummer 589

Berättat av Abdur-Rahman bin Abu Laila:

Ka’b bin Ujrah mötte mig och sade, ’’Vill du ha en present som jag fick från profeten?’’ ’Abdur-Rahman sade, ’’Ja, ge den till mig,’’ Jag sade, ’’Vi hörde Allahs Budbärare säga, ’’Oh Allahs Budbärare! Hur ska man (be Allah att) nedsända välsignelser över dig, ens familjemedlemmar, för Allah har lärt oss hur vi ska hälsa på dig (i bönen)?’’ Han sade, ’’Säg Oh Allah! Nedsänd Din Barmhärtighet över Muhammad och Muhammads familj, så som du nedsände Din Barmhärtighet över Abraham, för Du är den Mest Ärorika, den Mest Strålande. Oh Allah! Nedsänd Dina Välsignelser över Muhammad och Muhammads familj, så som du nedsände Välsignelser över Abraham och Abrahams familj, för Du är den Mest Lovvärde, den Mest Ärorike.’’

Volym 4, bok 55, nummer 590
Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten brukade söka beskydd hos Allah för Al-Hasan och Al-Husein och säga: ’’Er förfader (dvs Abraham) brukade söka beskydd hos Allah för Ismail och Isak genom att recitera följande, ’’Oh Allah! Jag söker beskydd hos Dina Perfekta Ord från varje djävul och från förgiftande plågoandar och från varje ont, skadligt, avundsjukt öga.’’

Volym 4, bok 55, nummer 591

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Vi är mer utsatta för tvivel än Abraham var när han sade,

’’Herre! Visa mig hur Du uppväcker de döda.’’ (Gud) frågade: ’’Tror du då inte?’’ (Abraham) svarade: ’’Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjärta ska få ro.’’ Må Allah nedsända Hans Barmhärtighet över Lot! Han önskade att få ett kraftfullt stöd. Om jag skulle stanna i fängelse en så lång tid som Josef gjorde skulle jag ha accepterat offret (av frihet utan att insistera på att få min oskuld mindre tillkännagiven.)’’

Volym 4, bok 55, nummer 592

Berättat av Salama bin Al-Akwa:

Profeten passerade förbi några personer från stammen Aslam som praktiserade bågskytte (dvs kastade pilar). Allahs Budbärare sade, ’’Oh Ismails ättlingar! Praktisera bågskytte (dvs kastande av pilar) då er fader var en stor bågskytt (dvs pil-kastare). Jag är tillsammans med (håller på) sonen till den och den.’’ När de hörde det, slutade ett av lagen att kasta. Allahs Budbärare frågade dem, ‘’Varför kastar ni inte?’’ De svarade, ‘’Oh Allahs Budbärare! Hur ska vi kunna kasta när du är med det andra laget?’’ Han sade, ’’Kasta, för jag är med er alla.’’

Volym 4, bok 55, nummer 593

Berättat av Abu Huraira:

En del människor frågade profeten: ’’Vem är den mest ärbara bland folket?’’ Han svarade, ’’Den mest ärbara bland dem är den som som fruktar Allah mest.’’ De sade, ’’Oh Allahs profet!’’ Vi frågar inte om det.’’ Han sade, ’’Sedan är den mest ärbara personen Josef, Allahs profet, son till Allahs profet, son till Allahs profet, son till Allahs Khalil.’’ De sade, ’’Vi frågar inte om det.’’ Han sade, ’’Vill ni då fråga mig om arabernas härstamning?’’ De sade, ’’Ja.’’ Han sade, ’’De som var de bästa i den för-islamiska eran är de bästa i Islam, om de förstår (den religiösa kunskapen).’’

Volym 4, bok 55, nummer 594

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Må Allah förlåta Lot, han ville ha ett kraftfullt stöd.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 595

Berättat av ’Abdullah:

Profeten reciterade; ’’Fa Hal-min-Muddakir’’ (54:15) (Finns det någon som kommer att minnas) (och undvika ondska).

Volym 4, bok 55, nummer 596

Berättat av Ibn ’Umar:

Profeten sade, ’’Den hedervärde är son till den hedervärde, sonen är hedervärd, dvs Josef, son till Jakob, son till Isak, son till Abraham.’’

Volym 4, bok 55, nummer 597

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare fick frågan, ’’Vem är den mest hedervärde bland folket?’’ Han svarade, ’’Den som mest fruktar Allah.’’ Folket sade, ’’Det är inte det som vi frågar dig om.’’ Han sade, ’’Den mest hedervärde personen är Josef, Allahs profet, son till Allahs profet, son till Allahs profet, son till Allahs Khalil.’’ Folket sade, ’’Det är inte det som vi vill fråga dig om.’’ Han sade, ’’Vill ni då fråga mig om arabernas ursprung? Folket är av olika ursprung. De bästa i den för-islamiska eran är de bästa i Islam, under förutsättning att de förstår (den religiösa kunskapen.)’’

Volym 4, bok 55, nummer 598

Berättat av ’Aisha:

Att profeten sade (till henne), ’’Beordra Abu Bakr att leda folket i bön.’’ Hon svarade, ’’Abu Bakr är en ömsint person och när han står på din plats, så kommer han att gråta (så att han inte kan leda bönen).’’ Profeten upprepade samma order och hon gav samma svar. Återberättaren Shuba, sade att profeten sade den tredje eller fjärde gången, ’’Du är (likadan) som Josefs kvinnliga följeslagare. Beordra Abu Bakr att leda bönen.’’

Volym 4, bok 55, nummer 599

Berättat av Abu Musa:

När profeten blev sjuk sade han, ’’Beordra Abu Bakr att leda folket i bönen.’’ ’Aisha sade, ’’Abu Bakr är en ömsint person. Profeten gav samma order igen och hon gav samma svar. Han sade igen, ’’Beordra Abu Bakr (att leda bönen)! Du är (likadan) som Josefs kvinnliga följeslagare.’’ Följden blev att Abu Bakr ledde folket i bönen under profetens livstid.

Volym 4, bok 55, nummer 600

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Oh Allah! Rädda Aiyyash bin Abi Rabia (från de otroendes orättvisa behandling). Oh Allah! Rädda Salama bin Hisham. Oh Allah! Nedsänd Ditt straff över (stammen) Mudar. Oh Allah! Låt dem lida av åratal (av torka) liknande den som inträffade under Josefs livstid.’’

Volym 4, bok 55, nummer 601

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Må Allah skänka Hans Barmhärtighet över Lot. Han ville ha ett kraftfullt stöd. Om jag skulle vistas i fängelse (en lika lång tid i jämförelse med) Josefs vistelse (i fängelse) och sedan skulle erbjudandet om frihet erbjudas mig, då skulle jag acceptera det.’’ (Se hadith nummer 591)  

Volym 4, bok 55, nummer 602

Berättat av Masruq:

Jag frågade Um Ruman, ’Aishas moder angående de falska anklagelserna emot ’Aisha. Hon sade, ‘’När jag satt med ‘Aisha, kom en av Ansari kvinna till oss och sade, ‘’Låt Allah fördöma den och den personen.’’ Jag frågade henne, ’’Varför säger du så?’’ Hon svarade, ’’För att han spred den (baktalade) berättelsen.’’ ’Aisha sade, ’’Vilken berättelse?’’ Kvinnan berättade historien för henne. ’Aisha frågade, ’’Har Abu Bakr och Allahs Budbärare hört det?’’ Hon sade, ’’Ja.’’ ’Aisha svimmade (när hon hörde det), och när hon vaknade till igen hade hon feber och hennes kropp skakade. Profeten kom och frågade, ’’Vad är det för fel på henne?’’ Jag sade, ’’Hon har fått feber på grund av den berättelse som har spridits.’’ ’Aisha ställde sig upp och sade, ’’Vid Allah! Även om jag svor en ed, skulle du inte tro på mig och om jag förklarar mig, skulle du inte förlåta mig. Mitt exempel och ditt exempel är precis som exemplet med Jakob och hans söner. ’’Jag ber Gud om styrka att bära det svåra som ni påstår (har hänt).’’ (12:18) Profeten begav sig iväg och när Allah uppenbarade verserna (gällande det som hänt), och då sade ’Aisha, ’’Tack vare Allah (endast) och inte någon annan.’’

Volym 4, bok 55, nummer 603

Berättat av ’Urwa:

Jag frågade profetens fru ’Aisha om betydelsen av följande vers; ’’Till sist – när sändebuden hade gett upp hoppet om (att vinna sina landsmän för tron) och att (kunna tillbakavisa) anklagelserna för lögn...’’ (12:110) ’Aisha svarade, ’’Sannerligen så trodde inte deras nationer på dem.’’ Jag sade, ’’Vid Allah! De var klara över att deras nationer behandlade dem som lögnare och det handlade inte om misstänksamhet.’’ ’Aisha sade, ’’Oh ’Uraiya (dvs ’Urwa)! Det råder ingen tvekan om att de var övertygade om det.’’

Jag sade, ’’Ska versen förstås på ett sådant sätt att budbärarna trodde att Allah inte hjälpte dem?’’ ’Aisha sade, ’’Allah förbjude! (Det är omöjligt). Budbärarna misstänkte ingenting sådant om deras Herre. Utan den versen handlar om budbärarnas efterföljare som hade tron på sin Herre och trodde på Hans budbärare och att deras tid av prövningar var lång och att Allahs hjälp var fördröjd tills budbärarna gav upp hoppet om konvertering för de otroende i deras nation och de misstänkte att även deras efterföljare skakades i sin tro, när Allahs hjälp sedan kom till dem.’’

Berättat av Ibn ’Umar: Profeten sade, ’’Den ärorike, sonen till den ärorike, sonen till den ärorike, (var) Josef, sonen till Jakob, sonen till Isak, sonen till Abraham.’’

Volym 4, bok 55, nummer 604

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’När Job var naken och tog ett bad, föll en svärm av guld-gräshoppor över honom och han började att samla in dem i sitt klädesplagg. Hans Herre kallade på honom, ’’Oh Job! Har Jag inte gjort dig tillräckligt rik, så att du inte behöver det som du ser?’’ Han sade, ’’Ja, Oh Herre! Men jag kan inte klara mig utan Din Välsignelse.’’

Volym 4, bok 55, nummer 605

Berättat av ’Aisha:

Profetens hjärta slog snabbt när han återvände till Khadija. Hon tog honom till Waraqa bin Naufal som var en kristen konvertit och som brukade läsa Evangelierna på arabiska. Waraqa frågade (profeten), ’’Vad såg du?’’ När han berättade för honom, sade Waraqa, ’’Det är samma ängel som Allah sände till (profeten) Moses. Om jag fortfarande är vid liv när du får ta emot det Gudomliga Budskapet, ska jag kraftfullt ge dig mitt stöd.’’

Volym 4, bok 55, nummer 606

Berättat av Malik bin Sasaa:

Allahs Budbärare talade med sina följeslagare om sin Nattliga Resa till Himlarna. När han nådde fram till den femte himlen, mötte han Aron. (Gabriel sade till profeten), ’’Det här är Aron.’’ Profeten sade, ’’Gabriel hälsade och det gjorde jag också, och han återgäldade hälsningen genom att säga, ’’Välkommen, Oh fromme Broder och fromme Profet.’’

Volym 4, bok 55, nummer 607

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’På natten för min uppstigning till Himlen, såg jag (profeten) Moses som var smal och hade rakt och stripigt hår, han liknade en av männen i stammen Shanua; och jag såg Jesus som var av medellängd med rödblommigt ansikte som om han just skulle ha kommit ut från badrummet. Och jag påminner om profeten Abraham mer än någon av hans ättlingar gör. Sedan gavs jag två bägare, en innehållande mjölk och den andra med vin. Garbriel sade, ’’Drick vilken av dem du vill.’’ Jag tog mjölken och drack den. Gabriel sade, ’’Du har accepterat det som är naturligt, (Sann Religion dvs Islam) och om du hade tagit vin, skulle dina efterföljare ha gått fel väg.’’

Volym 4, bok 55, nummer 608

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade, ’’Man ska inte säga att jag är bättre än Jona (dvs Yunus) bin Matta.’’ Så han nämnde hans fader Matta. Profeten talade om natten för sin Uppstigning och sade, ’’Profeten Moses var brun, en lång man som om han vore av folket av stammen Shanua. Jesus hade lockigt hår och var av medellängd.’’ Han nämnde också Malik, väktare vid (Helvetes) Elden och Ad-Dajjal.  

Volym 4, bok 55, nummer 609

Berättat av Ibn ’Abbas:

När profeten kom till Medina, upptäckte han att (judarna) fastade på dagen för ’Ashura’ (dvs den 10:e Muharram). De brukade säga: ’’Det här är en viktig dag det var då som Allah räddade Moses och då Faraos folk drunknade. Moses fastade på den dagen, som ett tecken på tacksamhet till Allah.’’ Profeten sade, ’’Jag står Moses närmare än vad de gör.’’ Så han fastade (på den dagen) och beordrade muslimerna att fasta den dagen.

Volym 4, bok 55, nummer 610

Berättat av Abu Said:

Profeten sade, ’’Folket kommer att slås medvetslösa på Återuppståndelsens Dag och jag kommer att vara den förste som återfår medvetandet, så se! Där kommer jag att se Moses hållande i en av pelarna av Allahs Tron. Jag kommer att undra om han har kommit till medvetande före mig eller om han har varit förskonad, på grund av hans medvetslöshet vid Tur (berget) som han fick ta emot (på jorden).’’

Volym 4, bok 55, nummer 611

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Om det inte vore för Bani Israel, skulle kött inte förfalla, och om det inte vore för Eva, skulle ingen kvinna någonsin förråda sin man.’’

Volym 4, bok 55, nummer 612

Berättat av Ibn ’Abbas:

Att han vara oense med Al-Hur bin Qais Al-Fazari angående Moses följeslagare. Ibn ’Abbas sade att det vara Al-Khadir. Under tiden passerade Ubai bin Ka’b förbi dem och Ibn ’Abbas ropade på honom och sade, ’’Min vän och jag har olika uppfattning om Moses följeslagare, som Moses bad att få träffa. Har du hört Allahs Budbärare nämna någonting om honom?’’ Han sade, ’’Ja, jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’När Moses satt tillsammans med några israeliter, kom en man och frågade (honom), ’’Känner du till någon som är mer lärd än vad du är?’’ Moses svarade, ’’Nej.’’ Så Allah nedsände den Gudomliga Uppenbarelsen till Moses, ’’Ja, Vår slav Khadir (är mer lärd än dig).’’ Moses frågade hur han skulle göra för att få träffa honom (dvs Khadir). Så fisken gjordes som ett tecken för honom, och han fick veta att när fisken gått förlorad, skulle han återvända och där skulle han träffa honom. Så Moses gav sig iväg för att leta efter tecknet av fisken i havet. Moses’ tjänare sade till honom, ’’Vet du att när vi satt vid sidan av stenen så glömde jag fisken och det vara bara Satan som fick mig att glömma så att jag glömde att tala om det (för dig).’’ Moses sade, ’’Det är vad vi letar efter,’’ och båda återvände hem, de gick i sina egna fotspår och de hittade Khadir; och vad som sedan hände dem finns nämnt i Allahs Bok.’’   

Volym 4, bok 55, nummer 613

Berättat av Said bin Jubair:

Jag sade till Ibn ’Abbas, ’’Nauf Al-Bakali gör anspråk på att Moses, Al-Khadirs följeslagare inte var Moses (profeten) från Israels barn, utan någon annan Moses.’’ Ibn ’Abbas sade, ’’Allahs fiende (dvs Nauf) har uttalat en lögn. Ubai bin Ka’b berättade för oss att profeten sade, ’’En gång ställde sig Moses upp och vände sig till Bani Israel. Han fick frågan vem som var den mest lärde mannen bland folket. Han sade, ’’Jag.’’ Allah tillrättavisade honom då han inte tillskrev absolut kunskap till Honom (Allah). Så Allah sade till honom, ’’Där de två haven möts finns en av Mina slavar som är mer lärd än vad du är.’’ Moses sade, ’’Oh min Herre! Hur ska jag göra så att jag får träffa honom?’’ Allah sade, ‘’Ta en fisk och lägg den i en stor korg och du kommer att hitta honom vid den plats där du kommer att tappa bort fisken.’’ Moses tog en fisk och lade den i korgen och gav sig iväg med sin tjänare, Yusha ‘bin Nun, tills de nådde fram till klippan där de stannade (dvs lade sig ner). Moses somnade och fisken tog sig ut ur korgen och föll ur den. Den sökte sin väg till havet (direkt) som det vore en tunnel. Allahs stoppade flödet av vatten över fisken och det blev som ett valv (profeten pekade ut valvet med sina händer). De reste resten av natten och nästa dag sade Moses till sin tjänare, ’’Servera oss vår mat för sannerligen har vi lidit många strapatser på den här resan.’’ Moses kände sig inte trött tills han kom till den plats som Allah hade beordrat honom att söka efter. Han tjänare sade till honom, ’’Vet du att när vi satt nära klippan, glömde jag fisken, och ingen förutom Satan orsakade så att jag glömde att berätta om det (för dig), och den hittade sin väg till havet på ett förvånansvärt sätt.’’ Det syntes ett spår efter fisken och det förvånade dem. Moses sade, ’’Det är det som vi letar efter.’’ Så båda två gick tillbaka i sina egna fotspår tills de nådde fram till klippan. Där såg de en man som låg och var övertäckt med ett klädesplagg. Moses hälsade på honom och han svarade och sade, ’’Hur hälsar människor på varandra i ditt land?’’ Moses sade, ’’Jag är Moses.’’ Mannen frågade, ’’Moses från Bani Israel?’’ Moses sade, ’’Ja, jag har kommit till dig för att du ska lära mig de ting som Allah har lärt dig.’’ Han sade, ’’Oh Moses! Jag har en del av Allahs kunskap som Allah har lärt mig, och som du inte känner till, och du har en del av Allahs kunskap som Allah har lärt dig och som jag inte känner till.’’ Moses frågade, ’’Får jag följa med dig?’’

‘’(Den vise mannen) svarade: ‘’Du kommer inte att ha tålamod med mig! Skulle du kunna stå ut med det som ligger utanför det som du känner till?’’ (Moses) svarade: ’’Om Gud vill, skall du få se att jag har tålamod; och jag skall lyda dig i allt.’’

Så började de sin vandring längs strandkanten och en båt passerade förbi och de frågade besättningen på båten om de kunde få komma ombord. Besättningen kände igen Al-Khadir så de tog dem ombord utan kostnad. När de befann sig på båten så kom en sparv och stod på kanten av båten och doppade sin näbb en eller två gånger i havet. Al-Khadir sade till Moses, ’’Oh Moses! Min kunskap och din kunskap har inte förminskat Allahs Kunskap med så mycket som den här sparven har förminskat vattnet i havet med dess näbb.’’ Sedan tog Al-Khadir plötsligt en skarvyxa och ryckte loss en planka med skarvyxan. Moses sade till honom, ’’Vad har du gjort? De lät oss komma ombord utan kostnad; ändå så har du avsiktligt gjort ett hål i deras båt för att dränka dess passagerare. Sannerligen har du gjort något förskräckligt.’’ Al-Khadir svarade, ’’Sade jag inte till dig att du inte skulle klara av att ha tålamod med mig?’’ Moses svarade, ’’Döm mig inte för något som jag har glömt bort, och var inte hård mot mig för mitt misstag.’’ Så Moses första ursäkt var att han hade glömt.

När de hade lämnat havet, passerade de förbi en pojke som lekte med andra pojkar.

Al-Kadir tog tag i pojkens huvud och ryckte i det med sin hand på det här sättet, (Sufyan den tidigare återberättaren pekade med sina fingertoppar som om han plockade någon frukt). Moses sade till honom, ’’Har du dödat en oskyldig person som inte hade dödat någon människa? Du har sannerligen gjort någonting förskräckligt.’’ Al-Khadir sade, ’’Sade jag inte till dig att du inte skulle kunna ha tålamod med mig?’’ Moses sade, ’’Om jag efter detta frågar dig om någonting, gör inte sällskap med mig. Du har tagit emot en ursäkt från mig.’’ Sedan fortsatte de båda två tills de nådde fram till en by där det fanns några människor, och de bad om ved men de vägrade att ta emot dem som gäster. De såg sedan att där fanns en mur som höll på att kollapsa (och Al-Khadir reparerade den endast genom att röra vid den med sina händer). (Sufyan, återberättaren, pekade med sina händer och visade hur Al-Khadir hade strukit med sina händer uppåt över muren). Moses sade, ’’Det här är människorna som vi kallade på men de gav oss varken mat, tog inte emot oss som deras gäster, ändå så har du reparerat deras mur. Du skulle ha kunnat ta betalt för det om du hade velat.’’ Al-Kadir sade, ’’Det är här som du och jag delar på oss, och jag ska ge dig förklaringen till dessa ting som du inte hade tålamod med.’’ Profeten tillade, ’’Vi önskade att Moses skulle ha kunnat förbli tålmodig så att Allah skulle ha berättat mer för oss om deras berättelse. (Sufyan, den tidigare återberättaren, sade att profeten sade, ’’Må Allah ge av Hans Barmhärtighet över Moses! Om han hade förblivit tålmodig, skulle vi ha fått veta mera om detta.’’)    

Volym 4, bok 55, nummer 614

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Al-Khadir fick det namnet då han satt på en ofruktsam vit mark och det blev grönt efter det (när han hade suttit där).’’

Volym 4, bok 55, nummer 615

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Det sades till Bani Israel, Gå in genom porten (till staden) med ödmjukhet (i underkastelse) och säg: ’’Ånger’’, men de ändrade ordet och gick in i staden krypande på sina bakdelar och de sade, ’’Ett vetekorn i håret.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 616

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ‘’(Profeten) Moses var en blyg person och brukade täcka sin kropp helt på grund av hans stora blyghet. En del av Bani Israels skadade honom genom att säga, ’’Han täcker sin kropp på det sättet bara för att han har någon hudskada, antingen spetälska eller bråck, eller så har han någon annan defekt.’’ Allah ville rentvå Moses från det som de sade om honom, så en dag när Moses var i enskildhet, tog han av sig sina kläder och lade dem på en sten och tog sedan ett bad. När han hade avslutat badet, gick han dit där han hade lagt sina kläder för att hämta dem, men stenen tog hans kläder och flydde sin väg; Moses plockade upp sin käpp och sprang efter stenen och sade, ’’Oh du sten! Ge mig mina kläder!’’ Tills han nådde fram till en grupp av Bani Israel som såg honom naken och upptäckte att han var den bäste av Allahs skapelser, och Allah renade honom från det som de anklagade honom för. Stenen stannade där och Moses tog sina kläder och klädde på sig och började att slå stenen med sin käpp. Vid Allah, stenen har fortfarande några spår efter de slagen, tre, fyra eller fem märken. Det är det som Allah hänvisar till när Han Säger: ’’TROENDE! Gör inte som de (israeliter) som förtalade Moses bakom hans rygg! Men Gud friade honom från deras beskyllningar, ja inför Gud var han en man av hög resning.’’ (33:69)  

Volym 4, bok 55, nummer 617

Berättat av ’Abdullah:

En gång delade profeten ut någonting (bland sina följeslagare). En man sade, ’’Denna utdelning har inte gjorts (rättvist) och genom att söka Allahs Stöd.’’ Jag gick till profeten och berättade för honom (vad som sagts). Han blev så arg att jag såg tecken på ilska i hans ansikte. Sedan sade han, ’’Må Allah skänka Hans Barmhärtighet över Moses, för han skadades mer (på ett värre sätt) än detta; ändå så uthärdade han det tålmodigt.’’

Volym 4, bok 55, nummer 618

Berättat av Jabir bin ’Abdullah:

Vi var tillsammans med Allahs Budbärare och plockade frukt från Arak träd när Allahs Budbärare sade, ’’Plocka den svarta frukten för den är den godaste.’’ Hans följeslagare frågade, ’’Var du en fåraherde?’’ Han svarade, ’’Det har inte funnits någon profet som inte har varit en fåraherde.’’

Volym 4, bok 55, nummer 619

Berättat av Abu Huraira:

Dödens ängel skickades till Moses. När han kom till Moses så slog Moses till honom på ögat. Ängeln återvände till sin Herre och sade, ’’Du har skickat mig till en slav som inte vill dö.’’ Allahs sade, ’’Återvänd till honom och säg till honom att lägga sin hand på en oxes rygg och för varje hår av pälsen som finns under den, kommer han att beviljas ett år av liv.’’ Moses sade, ’’Oh Herre! Vad kommer att hända efter det?’’ Allah svarade, ‘’Sedan kommer döden.’’ Moses sade, ‘’Låt den komma nu.’’ Moses bad sedan Allah att låta honom få dö så nära det Heliga Landet att han skulle befinna sig ett stenkast från det.’’ Abu Huraira lade till, ’’Allahs Budbärare sade, ’’Om jag skulle vara där, skulle jag visa er hans grav nedanför den röda sandkullen vid sidan av vägen.’’

Volym 4, bok 55, nummer 620

Berättat av Abu Huraira:

En muslim och en jude grälade. Muslimen svor en ed och sade, ‘’Vid Honom som har föredragit Muhammad över alla andra människor...! Juden sade, ’’Vid Honom som har föredragit Moses över alla människor.’’ Muslimen höjde sin hand och slog till juden som gick till profeten för att berätta för honom vad som hade hänt mellan honom och muslimen. Profeten sade, ’’Ge mig inte överlägsenhet över Moses, för folket kommer att bli medvetslösa (på Återuppståndelsens Dag) och jag kommer att vara den första som återfår medvetandet och kommer att se Moses stå och hålla i Allahs Tron. Jag kommer inte att veta om också han har varit bland dem som blivit medvetslösa och han återfått medvetandet före mig, eller om han har varit bland de som Allah har undantagit.’’

Volym 4, bok 55, nummer 621

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Adam och Moses grälade med varandra. Moses sade till Adam, ‘’Du är Adam och dina misstag gjorde så att du utestängdes från Paradiset.’’ Adam sade till honom, ’’Du är Moses som Allah utvalde som Hans Budbärare och som den som Han talade till direkt, ändå så beskyller du mig för någonting som redan har skrivits ner som mitt öde före min skapelse?’’ Allahs Budbärare sade två gånger, ’’Så Adam har överskridit Moses.’’

Volym 4, bok 55, nummer 622

Berättat av Ibn ’Abbas:

En gång kom profeten till oss och sade, ’’Alla nationer framvisades för mig och jag såg en stor mångfald av människor som täckte horisonten. Någon sade, ’’Det är Moses och hans efterföljare.’’   

Volym 4, bok 55, nummer 623

Berättat av Abu Musa:

Allahs Budbärare sade, ’’Många bland männen nådde (nivån av) perfektion men inga av kvinnorna nådde samma nivå, förutom Asia, Faraos fru och Maria, dotter till ’Imran. Det råder ingen tvekan om att ’Aishas överlägsenhet framför andra kvinnor kan jämföras med Tharids överlägsenhet (dvs en måltid bestående av kött och bröd) framför andra måltider.’’

Volym 4, bok 55, nummer 624

Berättat av ’Abdullah:

Profeten sade, ’’Ingen av er skall säga att jag är bättre än Yunus (dvs Jonas).’’ Musadded tillade, ’’Jonah bin Matta.’’

Volym 4, bok 55, nummer 625

Berättat av Ibn ’Abbas:

Profeten sade, ’’Ingen av (Allahs) slavar skall säga att jag är bättre än Yunus bin Matta.’’ Så profeten nämnde Yunus faders namn (Matta).

Volym 4, bok 55, nummer 626

Berättat av Abu Huraira:

En gång när en jude sålde någonting, så erbjöds han ett pris som han inte var nöjd med. Så han sade, ’’Nej vid Honom som gav Moses överlägsenhet över alla människor!’’ När en man från Ansar hörde vad han sade, ställde han sig upp och slog till honom i ansiktet och sade, ’’Du sade; vid Honom som gav Moses överlägsenhet över alla människor även om profeten (Muhammad) är närvarande bland oss!’’ Juden gick till profeten och sade, ’’Oh Abu-l-Qasim! Jag är under beskydd och kontrakt av säkerhet, så vilken rätt har den och den att slå till mig?’’ Profeten frågade den andre, ’’Varför slog du honom?’’ Han berättade för honom vad som hade hänt.’’ Profeten blev arg så att ilskan syntes i hans ansikte och han sade, ’’Ge inte överlägsenhet till någon profet bland Allahs profeter, för när trumpeten blåses, kommer alla på jorden och i himlen att bli medvetslösa förutom de som Allah undantar. Trumpeten kommer att blåsas en andra gång och jag kommer att vara den förste att återuppväckas och jag kommer att se Moses stå och hålla i Allahs Tron. Jag kommer inte att veta om den medvetslöshet som Moses har fått på Dagen för Tur kommer att vara tillräcklig för honom eller om han har återuppväckts upp före mig. Och jag säger inte att det finns någon som är bättre än Yunus bin Matta.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 627

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Ingen skall säga att jag är bättre än Yunus bin Matta.’’

Volym 4, bok 55, nummer 628

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Recitationen av Zabur (dvs Psaltaren) gjordes lätt för David. Han brukade ge order om att hans riddjur skulle sadlas, och brukade avsluta recitationen av Zabur före de hade sadlats. Och han brukade aldrig äta förutom från det som han tjänat av sitt eget arbete.’’

Volym 4, bok 55, nummer 629

Berättat av ’Abdullah bin Amr:

Allahs Budbärare fick veta att jag hade sagt, ’’Vid Allah, jag kommer att fasta alla dagar och be alla nätter så länge som jag lever.’’ Då frågade Allahs Budbärare mig, ’’Är det du som säger: ’Jag kommer att fasta alla dagar och be alla nätter så länge som jag lever?’ ’’ Jag sade, ’’Ja, jag har sagt det.’’ Han sade, ’’Du kan inte göra det. Så fasta (ibland) och fasta inte (ibland). Be och sov. Fasta under tre dagar varje månad, för belöningen för en god handling fördubblas tio gånger, så att fasta under tre dagar per månad är likvärdigt med att fasta ett år.’’ Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Jag kan göra (fasta) mer än det.’’ Han sade, ’’Fasta var tredje dag.’’ Jag sade, ’’Jag kan göra (fasta) mer än det.’’ Han sade, ‘’Fasta varannan dag och det var Davids fasta som är den mest måttliga fastan.’’ Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Jag kan göra (fasta) mer än det.’’ Han sade, ’’Det finns ingenting bättre än det.’’

Volym 4, bok 55, nummer 630

Berättat av ’Abdullah bin Amr bin Al-As:

Profeten sade till mig, ’’Jag har fått veta att du ber alla nätter och fastar alla dagar, är det sant?’’ Jag svarade, ’’Ja.’’ Han sade, ’’Om du gör på det sättet, kommer dina ögon att bli svaga och du kommer att bli uttråkad. Så fasta tre dagar per månad, för det kommer att vara som ett års fastande, eller likvärdigt med att fasta ett helt år.’’ Jag sade, ’’Jag kan klara av mer än det.’’ Han sade, ’’Fasta då som (profeten) David, som brukade fasta varannan dag och inte brukade fly när han mötte fienden.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 631

Berättat av ’Abdullah bin Amr:

Allahs Budbärare sade till mig, ’’Den mest älskvärda fastan för Allah var fastan som utfördes av (profeten) David, som brukade fasta varannan dag. Och den mest älskvärda bönen för Allah var Davids bön som brukade sova under (den första halvan) av natten och be under en tredjedel av den och sedan (åter) sova en sjättedel av den.’’

Volym 4, bok 55, nummer 632

Berättat av Mujahid:

Jag frågade Ibn ’Abbas, ’’Skall vi göra nedfallan när vi reciterar Sura Sad? Han reciterade (den suran) och inkluderade: ’’Och Vi skänkte honom (avkomlingar)... David och Salomo...Följ deras exempel… (6:84-90) Och sedan sade han, ‘’Er profet finns bland dessa människor som har beordrats att följa dem (dvs de tidigare profeterna).

Volym 4, bok 55, nummer 633

Berättat av Ibn ’Abbas:

Nedfallan i Sura Sad är inte en av de obligatoriska nedfallningarna, även om jag såg profeten nedfalla under recitationen. Allahs Uttalande är: ’’...OCH VI skänkte David (sonen) Salomo – en verklig (Guds) tjänare! Han vände alltid tillbaka till Oss med ångerfullt sinne.’’ (38:30) Och Hans Uttalande: ’’Däremot lyssnar de till vad onda väsen berättar om Salomos välde...’’. (2:102)

Volym 4, bok 55, nummer 634

Berättat Abu Huraira:

Profeten sade, ’’En stark demon av jinnerna kom plötsligt till mig igår, för att avbryta  min bön, men Allah gjorde det möjligt för mig att övermanna honom, så jag tog tag i honom och hade för avsikt att binda honom vid en av pelarna i moskén så att alla skulle kunna se honom, men så mindes jag min broder Salomos åkallan: ’’...och skänk mig sådan makt som ingen efter mig kommer att kunna utöva...’’ (38:35) så jag lät honom gå sin väg och vara fördömd.’’

Volym 4, bok 55, nummer 635

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Salomo (sonen till) David sade, ’’I natt kommer jag att ha samlag med sjuttio damer och var och en av dem kommer att bli havande med ett barn som kommer att bli en riddare som kämpar för Allahs skull.’’ Hans följeslagare sade, ’’Om Allah så vill’’. Men Salomo sade inte så, därför blev ingen av hans kvinnor havande förutom en som födde ett halvt barn.’’ Profeten sade sedan, ’’Om profeten Salomo hade sagt det (dvs ’Om Allah så vill’) skulle han ha avlat barn som skulle ha kämpat för Allahs skull.’’ Shuaib och Ibn Abi Az-Zinad sade, ’’Nittio (kvinnor) är mer korrekt (än sjuttio.)’’  

Volym 4, bok 55, nummer 636

Berättat av Abu Dhar:

Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Vilken moské byggdes först?’’ Han svarade, ’’Al-Masjid-ul-Haram.’’ Jag frågade, ’’Vilken (byggdes) sedan?’’ Han svarade, ’’Al-Masjid-ul-Aqsa (dvs i Jerusalem).’’ Jag frågade, ’’Hur lång tid gick det emellan?’’ Han svarade, ’’Fyrtio (år).’’ Han lade sedan till, ’’När det blir tid för bönen, utför bönen, för hela jorden är en plats av dyrkan för er.’’

Volym 4, bok 55, nummer 637

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Mitt exempel och folkets exempel är som en person som tänder en eld och låter malar, fjärliar och insekter ramla i den.’’ Han sade också, ’’Det var två kvinnor, var och en av dem hade ett barn med sig. En varg kom och tog ett av kvinnornas barn, då sade den andra, ’’Den har tagit ditt barn.’’ Den första sade, Men den har tagit ditt barn.’’ De tog sitt fall inför David som dömde att det barn som levde skulle ges till den äldre kvinnan. Så de gick båda till Salomo bin David och informerade honom (om beslutet). Han sade, ’’Hämta min kniv så ska jag dela barnet i två delar och dela det mellan dem.’’ Den yngre damen sade, ’’Må Allah vara barmhärtig mot dig! Gör inte det, för det är hennes (dvs den andra kvinnans) barn.’’ Så han gav barnet till den yngre kvinnan.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 638

Berättat av ’Abdullah:

När versen: ’’De som tror och inte blandar sin tro med det som är fel’’ uppenbarades, sade profetens följeslagare, ’’Vem bland oss har inte blandat sin tro med fel?’’ Sedan uppenbarade Allah; ’’Förena ingen i dyrkan med Allah. Sannerligen är att förena andra med Allah i dyrkan en stor orätt.’’

Volym 4, bok 55, nummer 639

Berättat av ’Abdullah:

När versen; ’’De som tror och inte blandar sin tro med fel’’ uppenbarades, upplevde muslimerna att det var mycket svårt och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Vem bland oss gör inte fel mot sig själv?’’ Han svarade, ’’Versen betyder inte det. Utan det (felet) betyder att associera andra i dyrkan för Allah; ’’Och Luqman talade till sin son och förmanade honom: ’’Käre son! Sätt inte medhjälpare vid Guds sida; att sätta medhjälpare vid Hans sida är att begå en svår orätt!’’ (31:13)

Volym 4, bok 55, nummer 640

Berättat av Malik bin Sasaa:

Att profeten talade till dem om natten före hans Uppstigning till Himlarna. Han sade, ’’(Sedan tog Gabriel mig) och steg upp tills han nådde till den andra himlen där han bad att porten skulle öppnas, han fick då frågan, ’’Vem är det?’’ Gabriel svarade, ’’Det är Gabriel.’’ Det frågades, ‘’Vem har du med dig?’’ Han svarade, ’’Muhammad.’’ Det frågades, ’’Har han blivit kallad?’’ Han sade, ’’Ja.’’ När vi nådde fram till den andra himlen, såg jag Yahya (dvs Johannes) och Jesus som var kusiner. Gabriel sade, ’’Det här är Johannes (Yahya) och Jesus, så hälsa på dem.’’ Jag hälsade på dem och de återgäldade hälsningen och sade, ’’Välkommen fromme broder och fromme profet!’’  

Volym 4, bok 55, nummer 641

Berättat av Said bin Al-Musaiyab:

Abu Huraira sade, ’’Jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’Det finns ingen av Adams ättlingar som föds utan att Djävulen rör vid dem. Ett barn gråter därför högt vid tidpunkten för födelsen på grund av Djävulens beröring, alla förutom Maria och hennes barn.’’ Sedan reciterade Abu Huraira: ’’...och jag ber Dig skydda och bevara henne och hennes efterkommande mot Djävulen, den utstötte.’’ (3:36)

Volym 4, bok 55, nummer 642

Berättat av ’Ali:

Jag hörde profeten säga, ’’Maria, dotter till ’Imran, var den bästa bland kvinnorna (i världen under sin livstid) och Khadija var den bästa bland kvinnorna (för denna nation).’’

Volym 4, bok 55, nummer 642

Berättat av Abu Musa Al-Ashari:

Profeten sade, ’’ ’Aishas överlägsenhet framför andra kvinnor är som Tharid (dvs en kött och bröd maträtt) är överlägsen andra måltider. Många män nådde en perfekt nivå, men ingen kvinna nådde en sådan nivå förutom Maria, dotter till ’Imran och Asia, fru till Farao.’’

Berättat av Abu Huraira: Jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’Bland alla dessa kvinnor som rider kameler (dvs bland araber) så var Quraish kvinnor de bästa. De är barmhärtiga och vänliga mot sina ättlingar och de bästa beskyddarna av deras mäns egendomar.’’ Abu Huraira tillade, ’’Maria, dotter till ’Imran, red aldrig på en kamel.’’

Volym 4, bok 55, nummer 644

Berättat av ’Ubada:

Profeten sade, ’’Om någon bevittnar att Ingen har rätt att dyrkas förutom Endast Allah som inte har någon jämlike, och att Muhammad är Hans Slav och Hans Budbärare, och att Jesus är Allahs Slav och Hans Budbärare och Hans Ord med vilket Han skänkte till Maria och En Ande skapad av Honom, och att Paradiset är sant, och att Helvetet är sant, då kommer Allah att tillåta honom inträde i Paradiset med de gärningar som han har utfört även om dessa gärningar är mycket få.’’ (Junada, en tidigare återberättare sade, ’’ ’Ubada tillade, ’’En sådan person kan välja att träda in i Paradiset genom vilken som helst av dess åtta portar.’’    

Volym 4, bok 55, nummer 645

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Inga förutom tre har talat i vaggan: (Den förste var) Jesus, (den andre var) en man från Bani Israel som kallades för Juraij. När han utförde sin bön kom hans moder och kallade på honom. Han sade (till sig själv), ’’Skall jag svara eller ska jag fortsätta att be?’’ (Han fortsatte att be) och svarade inte. Hans moder sade, ’’Oh Allah! Låt honom inte dö förrän han ser de prostituerades ansikten.’’ Så när han befann sig i sin eremithydda, kom en dam och försökte att förföra honom, men han vägrade. Så hon gick till en fåraherde och erbjöd sig själv till honom för att begå äktenskapsbrott med henne och när hon senare födde ett barn, gjorde hon anspråk på att det var Juraijs. Därför kom folket till honom och förstörde hans eremithydda och fördrev honom och skymfade honom. Juraij utförde tvagning och utförde bön, och gick sedan till barnet och sade, ’’Vem är din fader?’’ Barnet svarade, ’’Fåraherden.’’ (Efter att det sagts) sade folket, ‘’Vi ska återuppbygga din hydda av guld,’’ men han sade, ’’Nej, av ingenting annat än lera.’’ (Den tredje var hjälten i följande historia). En dam från Bani Israel ammade sitt barn vid sitt bröst när en ståtlig ryttare passerade förbi henne. Hon sade, ’’Oh Allah! Gör så att mitt barn blir som han (dvs som ryttaren).’’ Då slutade barnet att dricka mjölk från sin moders bröst och vände sig mot ryttaren och sade, ’’Oh Allah! Gör mig inte som honom.’’ Barnet började sedan igen att dricka mjölk från sin moders bröst. (Abu Huraira sade därefter, ’’Som om jag nu skulle titta på profeten sugande på sitt finger (för att göra en demonstration.’’) Lite senare passerade människor förbi, en av dem en dam med sin slav och hon (dvs barnets moder) sade, ’’Oh Allah! Gör inte mitt barn som denna (slav-flicka)!’’ Då slutade barnet att dricka mjölk från sin moders bröst och sade, ’’Oh Allah! Gör mig som henne.’’ När hon frågade varför, svarade barnet, ’’Ryttaren är en av tyrannerna medan slavflickan falskt har anklagats för stöld och äktenskapsbrott.’’

Volym 4, bok 55, nummer 646

Berättat av Hisham:

Från Ma’mar som den kommande hadithen.

Volym 4, bok 55, nummer 647

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Jag mötte Moses under natten för min Uppstigning till himlen.’’ Profeten beskrev sedan honom och sade, tror jag, ’’Han var en lång person med stripigt hår som om han skulle ha tillhört folket av stammen av Shanu’a.’’ Profeten sade sedan, ’’Jag mötte Jesus.’’ Profeten beskrev honom genom att säga, ’’Han var av medellängd och rödblommig ansiktsfärg som om han just skulle ha kommit ut från ett badrum. Jag såg Abraham, vilken jag påminde om, mer än något av hans barn.’’ Profeten sade vidare, ’’(Den natten) gavs jag två bägare, en full av mjölk och en annan full av vin. Jag ombads att välja en av dem som jag föredrog, och jag tog mjölken och drack den. Då sades det till mig, ’’Du har tagit den rätta vägen (religionen). Om du skulle ha valt vinet, skulle din (muslimska) nation ha gått vilse.’’

Volym 4, bok 55, nummer 648

Berättat av Ibn ’Umar:

Profeten sade, ’’Jag såg Moses, Jesus och Abraham (under natten för min Uppstigning till himlarna). Jesus hade ett rödblommigt utseende, rakt hår och var lång som om han skulle ha tillhört folket av Az-Zutt.’’

Volym 4, bok 55, nummer 649

Berättat av ’Abdullah:

Profeten nämnde Massiah Ad-Dajjal för folket och sade, ’’Allah är inte enögd medan Messiah Ad-Dajjal är blind på det högra ögat och hans öga ser ut som en utbuktande druva. När jag sov nära Kaba föregående natt, drömde jag om en man som var brun till färgen, den bästa som man kan se bland brunfärgade och hans hår var långt och föll ner mellan hans axlar. Hans hår var stripigt och vatten droppade från hans huvud och han hade sina händer på två mäns axlar när han cirkulerade runt Kaba. Jag frågade, ’’Vem är det?’’ De svarade, ‘’Det är Jesus, Marias son.’’ Bakom honom såg jag en man som hade lockigt hår och som var blind på det högra ögat, han påminde om Ibn Qatan (dvs en otroende) till utseendet. Han hade sina händer på axlarna på en person som utförde Tawaf runt Kaba. Jag frågade, ’’Vem är det?’’ De svarade, ’’Al- Masih Ad-Dajjal.’’  

Volym 4, bok 55, nummer 650

Berättat av Salim från sin fader:

Nej, vid Allah, profeten sade inte att Jesus hade ett rödblommigt utseende utan han sade, ’’När jag sov och cirkulerade runt Kaba (i min dröm), såg jag plötsligt en man med brunaktigt utseende och stripigt hår som gick mellan två män, och vatten droppade från hans huvud. Jag frågade, ’’Vem är det?’’ Folket sade, ’’Det är Marias son.’’ Sedan tittade jag bakåt och jag såg en man med rödblommigt utseende, som var tjock och hade lockigt hår, som var blind på det högra ögat som såg ut som en utbuktande druva. Jag frågade, ’’Vem är det?’’ De svarade, ‘’Det är Ad-Dajjal.’’ Den som påminner om honom bland folket var Ibn Qatan.’’ (Az-Zuhri sade, ‘’Han (dvs Ibn Qatan) var en man som tillhörde stammen Khuza’a och som dog under den för-islamiska perioden.’’)   

Volym 4, bok 55, nummer 651

Berättat av Abu Huraira:

Jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’Jag är den närmaste av alla människor till Marias son, och alla profeter är bröder, och det finns ingen profet mellan mig och honom (dvs Jesus).’’

Volym 4, bok 55, nummer 652

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Både i den här världen och i Den Kommande, är jag den närmaste av alla människor till Jesus, Marias son. Profeterna är bröder, deras mödrar är olika, men deras religion är en.’’

Volym 4, bok 55, nummer 653

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Jesus såg en man stjäla och frågade honom, ’’Stal du?’’ Han sade, ’’Nej, vid Allah, som är Den Enda som har rätt att dyrkas.’’ Jesus sade, ’’Jag tror på Allah och misstror mina ögon.’’

Volym 4, bok 55, nummer 654

Berättat av ’Umar:

Jag hörde profeten säga, ’’Överdriv inte i ärandet av mig, på det sätt som kristna ärade Marias son, för jag är endast en slav. Så kalla mig för Allahs slav och Hans Budbärare.’’

Volym 4, bok 55, nummer 655

Berättat av Abu Musa Al-Ash’ari:

Allahs Budbärare sade, ’’Om en person lär sin slav-flicka ett gott uppförande, utbildar henne ordentligt och sedan befriar henne och gifter sig med henne, kommer han att bli dubbelt belönad. Om en man tror på Jesus och sedan tror på mig, så kommer han att bli dubbelt belönad. Och om en slav fruktar sin Herre (dvs Allah) och lyder sina herrar, kommer han också att bli dubbelt belönad.’’

Volym 4, bok 55, nummer 656

Berättat av Ibn ’Abbas:

Allahs Budbärae sade, ’’Ni kommer att återuppstå (och samlas) barfota, nakna och oomskurna.’’ Profeten reciterade sedan den gudomliga versen; ’’…Liksom Vi grep Oss an med den första skapelsen skall Vi skapa (allt) på nytt – för detta löfte borgar Vi och Vi har makten att göra det!’’ (21:104)

Han tillade,’’Den förste som kommer att kläs på kommer att vara Abraham. Sedan kommer några av mina följeslagare att tas  till höger och vänd mot vänster kommer jag att säga; ’’Mina följeslagare!’ Sen kommer det att sägas, ’’De har avfallit sedan du lämnade dem.’’ Jag kommer sedan att säga det som den fromme slaven Jesus, Marias son sade; ’’...Jag var vittne till deras handlingar så länge jag levde bland dem, men sedan Du kallade mig till Dig är det Du som vakar över dem; Du är vittne  till allt som sker. Om Du straffar dem är det ju Dina tjänare; och om Du förlåter dem är Du den Allsmäktige, den Vise.’’ (5:117.118) Berättat av Qubaysa: ’’Det var de som avföll från Islam under Abu Bakrs kalifat och som kämpade mot dem.’’

Volym 4, bok 55, nummer 657

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Vid Honom i Vars Hand min själ är, sannerligen kommer (Jesus) Maria son att stiga ner bland er och han kommer att döma mänskligheten rättvist (som en Rättvis Härskare); han kommer att bryta sönder korset och döda svinet och det kommer inte att finnas någon Jizya (dvs skatt som tas från icke-muslimer). Pengar kommer att finnas i överflöd så att ingen kommer att acceptera det, och en enda nedfallan inför Allah (i bön) kommer att vara bättre än hela världen och allt som finns i den.’’ Abu Huraira lade till, ’’Om ni vill kan ni recitera (den här versen från den Heliga Boken); ’’Och bland efterföljarna av äldre tiders uppenbarelser finns ingen som inte före sin död tror på honom (som Guds Profet) och han skall vittna mot dem på Uppståndelsens dag.’’ (4:159) (Se Fateh Ul-Bari, sid 302, volym 7)